Majoriteten av studenterna tycker att studiekraven på dem är för låga och att utbildningen inte lever upp till högskolelagens mål om personlig utveckling, samhällsengagemang och förståelse för andra grupper i samhället. Ändå är studenterna mycket nöjda med sin utbildning. Hela 84 procent skulle välja samma högskola om de fick välja om och 90 procent är nöjda med sin utbildning.
Det visar Studentspegeln, som är en undersökning från Högskoleverket. Cirka 15 500 studenter vid landets lärosäten, förutom de konstnärliga, har deltagit i enkätundersökningen.
Resultatet visar att högskoleutbildningen ligger långt ifrån målen, skriver Högskoleverket i en kommentar.
Hälften av studenterna tycker inte att utbildningen bidrar till att de reflekterar över sina egna värderingar. Två av tre studenter tycker inte att utbildningen stimulerar deras samhällsintresse eller ger dem ökad förståelse för sociala skillnader mellan könen och för människor med annan etnisk eller kulturell bakgrund.
Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket, säger i en kommentar:
– Studentspegeln ger en tydlig bild av vad en ökad specialisering och nyttoinriktning av högskolan resulterat i.
Visar konsekvenserna
SULF framhåller att det är urholkade resurser som förklarar bristerna i utbildningen.
– Högskoleverkets undersökning av studenternas uppfattningar om utbildningen är värdefull. Här visas konsekvenserna av de anslagsurholkningar inom grundutbildningen som har präglat utvecklingen under 90-talet, säger Ann Fritzell, ombudsman på SULF.
– Det finns ett samband mellan studenternas arbetsinsats och den lärartid som högskolorna kan erbjuda. Och när inte institutionerna har råd med mer än tre eller fyra timmars undervisning i veckan, blir det en signal till studenterna om att statsmakterna inte ser deras studier som viktigare än så.
Stödet måste öka
SULF:s förbundsdirektör Göran Blomqvist tillägger:
– Det går inte bara att öka kraven på studenterna utan att samtidigt öka stödet till dem i form av fler lärarkontakter. Om stödet inte ökar kommer många av dem inte att klara sig, främst de med bristande studievana och otillräckliga förkunskaper.
– Dessutom får den prestationsdel som finns inbyggd i anslagssystemet till följd att om andelen studenter ökar som inte klarar sin utbildning, så minskar resurserna till institutionen. Och det är helt orimligt att av högskolans lärare också begära att de på detta sätt ska undergräva sina kollegers anställning.
Men trots bristande måluppfyllelse och anmärkningsvärda uppgifter, som att mindre än en tredjedel av studenterna uppfattar studierna som en heltidssysselsättning, även om de är ”heltidsstuderande”, och att endast 32 procent av studenterna lägger ner mer än 30 timmar i veckan på sina studier, är de allra flesta studenterna nöjda.
Motsägelsefullt
Det till synes motsägelsefulla resultatet beror på att studenternas förväntningar faktiskt har uppfyllts, menar Sigbrit Franke.
I ett uttalande säger hon:
– En förklaring till att studenterna är så nöjda kan vara att deras förväntningar faktiskt har uppfyllts – de förväntar sig utbildning, inte bildning. Resultatet av Studentspegeln måste tas på stort allvar och ligga till grund för en diskussion om vad högskoleutbildning är och borde vara.
Enligt Sigbrit Franke bör diskussionen föras på lärosätena och hon anser att det är universitetens och högskolornas uppgift att förändra utbildningen så att den motsvarar målet i högskolelagen.
