Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 13-02

13 december, 2002
Universitetsläraren

Vi står inför ett paradigmskifte, forskningen blir alltmer styrd av patent och licenser.
Det är en ödesfråga för högskolevärlden att lära sig hantera intellektuell egendom, hävdar docent Ulf Petrusson.

Det här är inte en fråga som vi kan diskutera om vi har lust utan det är FRÅGAN som forskarsamhället måste ta ställning till, säger Ulf Petrusson, som är jurist och verksam vid Center of Intellectual Property Studies, en gemensam centrumbildning för Chalmers och Göteborgs universitet.
Ett konkret hot är att forskningen till stora delar blir licensberoende. Universitet som inte själva sitter på en stor patentportfölj och kan byta till sig rättigheter att använda forskningsresultat och metoder riskerar att få betala så dyrt för dem att det i praktiken blir omöjligt att forska på vissa områden.
Det är vad kunskapssamhället innebär, eller kunskapskontrollsamhället som Ulf Petrusson anser är en bättre benämning.
– För det är kontrollen över kunskapen det handlar om, säger han.
Däremot innebär det inte att grundforskningen hotar att försvinna utan tvärtom att även grundforskning kan bli kommersiellt intressant.
Det här är en utveckling med både stora möjliga vinster och stora risker.

Inte svart eller vitt
Ulf Petrusson använder företaget Microsoft som exempel. Å ena sidan enorma framgångar och vinster. Å andra sidan instängning av kunskap, som käll-kod till dataprogram, och monopolisering av marknader.
Ulf Petrusson anser att för forskarsamhället är det här inte fråga om svart eller vitt.
– Samhället är beroende av att forskningsresultat kommersialiseras så att de genererar nya industrier. Å andra sidan är kommersialiseringsprocessen inte alltid av godo, säger han.
Det handlar om att upprätthålla en svår balansgång. Och det är ingenting som kan överlämnas till universitetens styrelser att sköta utan forskarsamhället som helhet måste diskutera frågan, anser Ulf Petrusson.

Fyra frågor
Fyra frågor måste lösas för att inte svenska universitet och högskolor ska hamna på efterkälken.

1. Man måste bevara ett stort utrymme för grundforskning och bibehålla öppenheten, en frihet utan licenser och patent. Hitta sätt för forskare att slippa licenser och patent och kunna ägna sig åt fri sökning efter kunskap utan oro för licensförhandlingar.

2. Se till att de svenska universiteten är så framgångsrika att de kan vara med i internationella forskningskonsortier. Då kan de byta till sig andra universitets forskningsresultat.

3. Svenska universitet måste kunna attrahera forskning från industriföretag som AstraZeneca och Pharmacia så att företagen investerar i forskningsprojekt i Sverige. Då ska vi också kunna erbjuda att forskningsresultat förs över till dem som investerar.

4. Vi måste skapa spännande företagsmiljöer kring högskolorna. Skapa en entreprenöriell miljö där forskare och entreprenörskolor genererar nya spännande företag.
Svår balans
Väger man samman de här frågorna får man inte gå för långt i något – en svårhanterlig balans.

Ulf Petrusson lägger till en femte punkt.
5. Den kritisk granskande kunskapen är nödvändig. Vi behöver en starkt granskande vetenskap och därmed forskare som står utanför. De kan exempelvis tydliggöra etiska problem med stamcellsforskning.
I kunskapssamhället måste alltså kritiken ständigt vara närvarande.
– All vetenskap kommer att hänga ihop. Kunskapsproduktionen kommer att vara central och kritiken kommer att vara en del av den, säger Ulf Petrusson.
Medvetenheten om de här frågorna är låg idag. Ingen vid universiteten vet hur man egentligen ska göra.

Två skräckscenarier
Balansen mellan att bevaka de intellektuella rättigheterna och att bevara den fria forskningen kommer att bli svår. Ulf Petrusson ser två skräckscenarier framför sig.
1. Man löser inte de här frågorna. Universiteten kan inte få kontroll över rättigheterna till forskningen utan det blir andra som tillgodogör sig resultaten. I stor utsträckning är det så det är idag.
2. Vi går för långt och diskuterar bara produkter, patent, licenser och kommersialisering.
Han varnar för att det i forskarsamhället finns en risk att den kommersiella sidan tar över; när man i framtiden startar ett forskningsprojekt börjar man med att diskutera hur fördelningen av licenser ska se ut och forskningsinnehållet hamnar i andra hand.
Utvecklingen mot att forskningen blir alltmer kommersiellt styrd drivs främst av USA och är inget vi kan påverka i Sverige.
– Vi är med vare sig vi vill eller inte. Tar vi inte tag i frågan är det stor risk att de svenska universiteten hamnar i periferin, understryker Ulf Petrusson.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023