Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

VIKTIGT FÖR SVERIGE MED ACKREDITERING

1 december, 2002
Universitetsläraren

Professor Torbjörn Hedberg, f d rektorför Luleå tekniska universitet, går i bräschen för en ackreditering av civilingenjörsutbildningen och även Civilekonomerna har planer på ett ackrediteringsinstitut.
– Internationaliseringen och avregleringen av högre utbildning accentuerar behovet av en ackreditering, men Sverige har tyvärr hamnat på efterkälken, säger Torbjörn Hedberg. Det kan göra det svårt för svenska civilingenjörer att konkurrera på den globala arbetsmarknaden i framtiden.
– Högskoleverket, CF (Civilingen-jörsförbundet), IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien), samt företrädare för näringslivet, de tekniska högskolorna och studenterna bör tillsammans ta fram internationellt gångbara kriterier för ackreditering av olika civilingenjörsprogram och se till att en ackreditering kommer igång, anser Torbjörn Hedberg.
– De som utför ackrediteringen måste stå fria från universiteten och vara väl förankrade i professionen. Ackrediteringsförfarandet ska bygga på en kva-litetsgranskning och kriterierna måste vara kända och publicerade i förväg. Ackrediteringen bör gälla för en begränsad tidsperiod, förslagsvis sex år.

Skynda långsamt!
– Högskoleverket ska visserligen granska all civilingenjörsutbildning under år 2005 – ett veritabelt hästjobb som ska slutföras på bara tolv månader – vilket rimligen går ut över kvaliteten på granskningarna, menar Torbjörn Hedberg.
– Då är det bättre att varje år granska några av programmen för att få erfarenhet och kunna bygga upp en kår av erfarna granskare. Granskningen bör bygga på en samverkan mellan jämbördiga parter, där Högskoleverket bara är en part bland flera. Ackrediteringen kan sedan ersätta verkets examensrättsprövning. Det är viktigt att kriterierna bygger på de krav som civilingenjörsyrket ställer och inte enbart är inomakademiska.
Vilka ekonomiska konsekvenser får ackrediteringen för lärosätena?
– Om den ersätter dagens examensrättsprövning, så frigörs de pengar som Högskoleverket använder för denna, menar Torbjörn Hedberg.
– Det skulle kunna göra reformen i stort sett kostnadsneutral även om vissa merkostnader ändå kan uppkomma. Den stora kostnaden ligger dock i det arbete som högskolorna måste göra för att förbereda ackrediteringen eller examensrättsprövningen. Men det handlar om en investering i ökad kvalitet, som säkert är väl värd sitt pris.

Många fördelar
Torbjörn Hedberg ser många fördelar med en ackreditering.
– Den garanterar en kunskapsmässig minimi-nivå och gör det enklare att jämföra teknisk utbildning från olika länder. Det blir också lättare för en svensk civilingenjör att få sin examen accepterad utomlands, samtidigt som ackrediteringen tvingar fram en diskussion och ett klargörande av civilingenjörsbegreppet. I Sverige skulle ett ackrediteringsförfarande även kunna ge mindre och medelstora högskolor ett kvitto på att deras utbildning står sig väl i konkurrensen. En ackreditering ger dessutom ett konsumentskydd; företagen vet vad de får, när de anställer en civilingenjör och ungdomarna vet vad de söker till.

Diskuteras livligt
USA, Storbritannien och Frankrike har sedan länge ackrediterat civilingenjörsutbildningar och Tyskland, Holland med flera följer nu i spåren. Frågan om en europeisk ackreditering av civilingenjörsutbildning är också något som diskuteras livligt ute i Europa, delvis som en följd av den så kallade Bolognadeklarationen. Resultatet av den diskussionen kan visa sig bli viktigt för svenska civilingenjörer och deras internationella karriärmöjligheter. Kanske kommer den att leda fram till något som liknar ”The Washington Accord”?
– Detta är ett avtal mellan ackrediteringsorgan i Storbritannien, Irland, USA, Canada, Nya Zeeland, Sydafrika, Australien och Hong Kong, berättar Torbjörn Hedberg.
– Det hela bygger på samarbete och informationsutbyte. Kriterier, policies och procedurer betraktas som likvärdiga och en ackreditering, gjord av ett organ, accepteras av de övriga. Men ska Sverige vara med i sådana nätverk måste det finnas ett svenskt organ som accepteras som en likvärdig partner.

”Borde vara självklart”
Handelshögskolan i Stockholm var först ut med att certifiera sig enligt EQUIS nomenklatur, följd av ekonomutbildningarna vid universiteten i Lund och Stockholm. EQUIS är en sammanslutning av ett tiotal europeiska kvalitetssäkrings- och ackrediteringsorgan inom handelshögskoleområdet och har hittills ackrediterat 55 ekonomutbildningar, varav åtta utomeuropeiska.
Civilekonomerna nöjer sig inte med EQUIS-certifieringen, utan umgås med planer på att etablera ett ackrediteringsinstitut.
– Det borde vara en självklarhet att både arbetsgivaren och studenten får svart på vitt på vad utbildningen är värd, vilket förutsätter en ackreditering, menar Alexander Beck, utredningschef hos Civilekonomerna.
– Idag finns det drygt 100 utbildningsprogram för civilekonomer, vilket ytterligare accentuerar behovet.
Högskoleverkets examensrättsprövning har enligt Alexander Beck både brister och förtjänster En fördel är att verket alltmer ser till kvaliteten, när man utvärderar utbildningsprogrammen och att slutsatserna och rekommendationerna är offentliga. Det statliga huvudmannaskapet är däremot en nackdel.
Högskoleverket granskar utbildningen utifrån akademins och studenternas krav men lyssnar inte på näringslivet. Och det är där merparten av civilekonomerna hamnar efter sin examen.

Ett lyft
– Möjligheten att ackreditera utbildningspro-grammen skulle också kunna bli ett lyft för de regionala högskolorna. Vi lever i en naiv föreställning om att all högskoleutbildning är likvärdig, var än i landet den bedrivs. Men myten skulle kunna bli verklighet om vi kunde ta fram objektiva kriterier för att säkerställa en miniminivå på civilekonomutbildningen.
De privata instituten, till exempel EQUIS och AMBA, får både ros och ris.
– Studenterna inte är med vid framtagandet av kriterierna och får heller inte delta i expertgruppen vid utvärderingarna, säger Alexander Beck.
– Det fristående ackrediteringsinstitut vi jobbar för ska vara en triad, där studenterna, akademin och näringslivet är representerade. Vi vill förena det bästa av två världar och hyllar devisen ”mångfald är bättre en enfald”. Om intresset från parterna är tillräckligt stort, så kan institutet vara sjösatt i en nära framtid.

CLAES-GÖRAN HANBERG

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023