Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

REKTORN SOM VET HUR MAN TÄNKER INOM INDUSTRIN

Första januari i år fick Lunds Tekniska Högskola, LTH, ny rektor. 59-åriga Gunilla Jönson är den första kvinnan på posten. Hon har bland annat en lång och gedigen industriell bakgrund. – Jag tror det betyder väldigt mycket att ha insikt i hur man resonerar och tänker i industrin, säger hon.

1 december, 2002
Universitetsläraren

Gunilla Jönson kommer från en familj med gamla ingenjörsanor. Hon tillhör den fjärde generationen ingenjörer på faderns sida. Fadern var civilingenjör i elektroteknik och byggde upp Gränges kraft i Grängesberg, där Gunilla växte upp.
Ingenjörsutbildning fick hon på Chalmers där farfars far en gång studerade ( fast då hette det Slöjdskolan). Gunilla blev civilingenjör i maskinteknik 1967 och började därefter arbeta på Packforsk.
Det var i arbetet i industrin som intresset för forskning väcktes. Gunilla Jönson erbjöds ett stipendium för doktorandstudier på Michigan State University. Hon blev sedan doktor vid Chalmers 1974. Efter anställningar på Michigan State University och arbete på olika håll i världen anställdes hon i skogsföretaget SCA i Sverige och följde dess expansion i Europa.

Viktigt område
Gunilla Jönsons forskningsinriktning har varit och är förpackningar och logistik. Det irriterar henne att folk inte tycks förstå hur viktigt och intressant detta forskningsområde är för Sverige. Förpackningar??? Så brukar folk lite förstrött undra, vilket retar upp professorn.
Förpackningar är en viktig exportprodukt för Sverige. 50 procent av allt pappersmaterial som går ut från landet används i förpackningar.
Det är alltså mycket stora värden det handlar om. Förpackningarnas betydelse i det framtida uthålliga samhället är stort.
Några exempel:
Med smarta förpackningar, förpackningar som förses med mer information än idag till exempel med streckkoder, och modern logistik kan bilar fyllas bättre vilket skulle kunna minska biltransporterna. Transportörerna kan genom förpackningsinformation veta var gods finns för transport och vart godset ska och kan på så sätt se till att få bilar går tomma. Förpackningen behöver inte heller gå till en central sorteringsenhet utan kan skickas direkt till slutdestinationen.

Tvärvetenskapligt
Det är modern IT, som gör det möjligt att i detalj styra och följa transporter. Datachips i förpackningarna möjliggör kontroll av kyltransporter även över långa sträckor och därmed minska spillet på grund av fel temperatur under resan. I dag förlorar till exempel många grönsaker i hållbarhet genom distributionen skett vid fel temperatur.
Forskningen är tvärvetenskaplig och innehåller till exempel materielteknik, konstruktion, design och logistik. Det är ett brett ämne där Sverige dessutom är framstående.
Gunilla Jönson är expert på grundläggande konstruktion och logistik. Hon har varit verksam som forskare på LTH sedan 1994 och lett arbetet på avdelningen för förpackningslogistik. Hon har också lett utbildningsnämnden i maskinteknik och blev prorektor 1999.

Självklart ja
När Gunilla Jönson blev tillfrågad om hon ville bli ny rektor för LTH svarade hon självklart ja. Det kändes som ett naturligt steg och en del i helheten. Sin ledarstil beskriver hon som lyssnande för att skapa dialog med individen. Det är människan som ska stå i centrum och som ska vara det viktiga i arbetet. Det faktum att hon är kvinna kommer inte att spela någon särskild roll i hennes arbete, tror hon.
– Organisationen är professionell med många duktiga människor.
Men hon känner sig också beslutsmässig och tvekar inte att fatta egna beslut när det behövs.
LTH står som de flesta andra högskolor inför problem. Ekonomin är inte bra, de statliga fakultetspengarna har minskat sedan 1990-talets början. Varje forskare måste vara kompetent att dra in egna pengar, inte bara till forskning utan även till delar av lönen.

Ingen större oro
Snart står LTH inför stora pensionsavgångar och måste rekrytera nytt folk. Gunilla Jönson känner ingen större oro inför det. LTH är attraktivt trots att lönerna är lägre än på till exempel KTH i Stockholm.
– Vi har minst lika lätt som KTH att rekrytera även framstående, utländska forskare, säger hon. Det är hela miljön som räknas.
LTH har en strategi klar fram till 2003. Diskussionen gäller nu vilka områden som är viktiga att satsa på i framtiden. Där måste man ligga i forskningens framkant även internationellt eftersom konkurrensen är internationell.
Trots de ekonomiska problemen ser Gunilla Jönson positivt på högskolans framtid. Efter-frågetrycket från studenterna är stort på civilingenjörsutbildningarna. Lite annorlunda ser bilden ut för utbildningarna för högskole-ingenjörerna. Där är det vissa problem att fylla platserna, ett problem som LTH delar med de flesta skolor som utbildar högskoleingenjörer.
– Vi arbetar hårt med detta. Det gäller att lyssna på ungdomarna.

Många kontaktytor
Lunds Tekniska Högskola är ju en del av det stora universitetet i Lund som är en högborg för klassisk humanism.
– Jag ser det som en fördel att vara en del av ett stort universitet. Det ger bland annat många kontaktytor.
I civilingenjörsutbildningen finns redan möjligheten att välja 20 poäng från andra fakulteter i examen. Det kan ge utbildningen ett ”mänskligt ansikte”.

JAN THORSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023