EU lade sitt förslag till direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer i mars. Förslaget innebär att hittills gällande generella direktiv och sektorsdirektiv, det vill säga direktiv för skeppare, fastighetsmäklare, tandläkare, läkare, veteri-närer, barnmorskor, med flera – sammanlagt 300 paragrafer – samlats till ett enda direktiv med 60 paragrafer.
Förslaget har gått på remiss till EU-parlamentet, ministerrådet med flera, samt alla nationella regeringar. I juni skickade den svenska regeringen, närmare bestämt utbildningsdepar-tementet, förslaget vidare på remiss till bland annat yrkesorganisationerna med begäran om synpunkter till mitten av september. Det betyder att exempelvis veterinärerna inom några veckor ska lämna sitt svar till utbildningsdepartementet.
– Yrkesorganisationerna har möjlighet att påverka förslaget. Men ännu viktigare är att det nya förslaget ger yrkesorganisationerna en ny viktig möjlighet att långsiktigt påverka kvali-fikationskraven för yrkesutövare, säger Ernst Erik Ehnmark.
Han är SACO:s representant i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK, som fått förslaget på remiss från EU-kommissionen.
Cirka 20 procent av alla yrken är reglerade, av vilka de flesta är akademikeryrken. Frågan om reglerade yrken är därför viktig för SACO.
En av poängerna med det nya direktivet är stärka kvalitetskontrollen, det vill säga kraven på kvalifikationer, samtidigt som huvudprin-ciperna i de gamla sektorsdirektiven finns kvar.
Nationella samordnare
Kontrollen förelås öka genom att yrkesutövaren ska ha kontakt med den statliga myndighet eller organisation som är tillsynsmyndighet. När det gäller läkarna är det socialstyrelsen. Så har det också varit tidigare, men nu ska motsvarande system införas för alla reglerade yrken.
– Här ska yrkesutövaren till exempel anmäla sig och här bedöms om han eller hon är tillräckligt kvalificerad för att arbeta inom sitt yrke i EU-landet. Vid behov kan instansen kräva kompletterande utbildning, kommenterar Ernst Erik Ehnmark.
Utöver detta ska det finnas nationella samordnare, så kallade kontaktpunkter. De ska i sin tur ha kontakt med övriga nationella kontaktpunkter i de andra EU-länderna.
– Hit kan konsumenterna vända sig om de är missnöjda med yrkesutövaren eller om de ifrågasätter om han eller hon har kvalifikationer för yrket.
Han fortsätter:
– Kontaktpunkten ska också ta hand om yrkesutövare som känner sig förfördelade. Det kan vara yrkesutövare som anser att tillsynsmyndigheten har gjort en felbedömning. I sådana fall kan han eller hon vända sig till kontaktpunkten i sitt hemland, som alltså i sin tur har kontakt med övriga EU-länders kontaktpunkter.
– Det nya förslaget vill alltså värna kvaliteten i de reglerade yrkena, samtidigt som servicen stärks till både allmänhet och yrkesutövarna själva. Exakt hur samordning och kontaktverksamhet ska organiseras är givetvis en fråga för varje medlemsland att besluta, tillägger han.
Bindande garanti
Också EESK har fått förslaget på remiss.
– Vi tycker det är bra att man gör en förenkling av regelverket för erkännande av kvalifikationer för yrkesutövning. Men vi sätter flera frågetecken. Det är inte bra att förslaget helt tar bort nuvarande former för samråd med yrkeslivet – utan att skapa något nytt system, säger Ernst Erik Ehmark.
– Visserligen talas det i förordet till direktivet om behovet av nya samrådsformer, men inte i själva direktivet. Det måste finnas garantier långsiktigt för samråd – och för att diskutera till exempel behov av kompletterande regler.
Han ger ett exempel:
– EESK vill att samtliga specialiseringar inom läkaryrket ska finnas med i en bilaga till direktivet. Men om det uppstår behov av ytterligare specialiseringar – ska inte läkarna då vara med i diskussionen?
Regelbundet samråd
Han sammanfattar att EESK vill att kommissionen ser till att det skapas ett regelbundet samråd med yrkesorga-nisationerna om genomförande och vidareutveckling av yrkeskvalifikationerna.
– Vi anser också att yrkesorganisa-tionerna/de fackliga organisationerna själva ska ha möjlighet att ta initiativ till förändringar.
Ernst Erik Ehnmark betonar att förslaget till direktiv ger yrkesorganisationerna en viktig chans att påverka utvecklingen på europeisk nivå.
– Det handlar om hur lätt eller svårt det ska vara att etablera sig i ett annat EU-land.
Han tillägger att förslaget medför mer administrativt arbete, både i medlemsländerna och på EU-nivå. Men informationen till allmänheten har fått en ganska blygsam plats i förslaget, anser han.
Kommissionens mål är att underlätta rörligheten, samtidigt som kvalitetskontrollen ska stärkas.
Ingen motsättning
Man kan se utvecklingen som en parallell till den så kallade Bolognaprocessen, där de europeiska länderna strävar efter att samordna innehållet i utbildningar så att utbildningen i ett europeiskt land utan problem ska accepteras i ett annat europeiskt land.
– Det råder ingen motsättning mellan EU-kommissionens direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer och Bolognaprocessen. EU-direktivet går ut på att stimulera rörligheten. I slutändan, om ett antal år, kan man vänta sig att Bolognaprocessen och systemet med riktlinjer för kvalifikationer för yrkesutövning sammanfaller, säger han.
Det kommer dock att dröja innan det nya EU-direktivet fått sin slutgiltiga utformning.
– Nyligen har EU-parlamentet fått förslaget med en remisstid fram till nyår. Därefter följer en diskussion med ministerrådet. Efter detta ska kommissionen arbeta med förslagen till ändringar. Sedan återgår ärendet till parlamentet och ministerrådet, konstaterar Ernst Erik Ehnmark.
Han tillägger att kommande direktiv dessutom kommer att ha en övergångstid på två år, innan det gäller fullt ut.
EVA RÅDAHL
