Malmö högskola etablerades 1998. Nu har högskolan 18 000 studenter och vill bli universitet. Södertörns Högskola i Huddinge startade 1995 och har mer än 8 000 studenter. I planeringen har hela tiden legat att Södertörns högskola skulle bli universitet 2003. De två nya högskolorna lämnade i våras samtidigt in sina universitetsansökningar till regeringen. De anser att en fortsatt utveckling av verksamheten kräver universitetsstatus. Framför allt pekar de i ansökningarna på att forskning, forskarutbildning och generell rätt att utfärda doktorsexa-mina kräver status som universitet.
– Vi löper stor risk att uppfattas som ett andra klassens lärosäte i konkurrens med till exempel KTH och Stockholms universitet. Universitetsstatus skulle för oss vara en viktig markering, säger Per Thullberg, rektor på Södertörns högskola.
Nått ett delmål
Även Mitthögskolan kämpar för att bli universitet och har faktiskt nått ett delmål. År 2000 beslöt regeringen att ge högskolan univer-sitetsstatus inom det naturvetenskapliga veten-skapsområdet.
– Vi har lämnat in en ansökan om att även bli universitet inom det humanvetenskapliga området nästa år, säger prorektor Pia Sandvik Wiklund.
Erfarenheterna från de tre högskolor som blev universitet 1999 visar att universitetsstatus lönar sig. Utvecklingen i Karlstad, Örebro och Växjö har varit mycket positiv sedan 1999. Men det finns också en oro för framtiden.
– Det blev ett lyft för högskolan i Karlstad att bli universitet 1999.
Det säger rektor Christina Ullenius. Två starka skäl för att bli universitet var att skapa bättre forskningsmiljöer och att få bättre möjligheter att delta i den samhällsvetenskapliga utvecklingen.
– Vi har lyckats på båda dessa områden, säger hon.
– Vi har haft en fantastisk utveckling.
År 1999 fanns ingen forskarutbildning i Karlstad. Nu är 21 ämnen forskningsanknutna, 200 doktorander är under utbildning, 50 ämnen har akademisk status, 35 professorer och 15 biträdande eller adjungerande professorer är knutna till universitetet.
– Vi märkte genast en klar uppgång efter att ha fått universitetsstatus. Det betydde jättemycket för rekryteringen av forskare, säger Christina Ullenius.
Universitetsstatusen gjorde det också lättare att rekrytera forskare från utlandet. Nu finns ett tiotal med utländsk bakgrund i Karlstad.
Universitetet i Karlstad har skapat sex profilområden. Ett av dem har tyngdpunkten i det traditionella näringslivet i Värmland baserat på skog, papper och stål. Tjänster och kommunikation är ett annat.
Vårdutbildning, ekonomutbildning och lärarutbildning är andra viktiga områden. Den senaste utbild-ningsgrenen är en civilin-genjörsutbildning.
Däremot har man valt att avstå från medicin.
I dag finns 1065 anställda i Karlstad. Antalet studerande är 10 000.
Rektor Christina Ullenius är medveten om att det tar lång tid att bygga ett universitet.
– I Umeå har man hållit på sedan 1960-talet och anser att man ännu inte är klar. Vi har gjort en bra start men har långt kvar.
Universitetsstämpeln har gett status men frågan är hur det ska gå i längden. Rektor Ullenius är starkt oroad av de sjunkande statsbidragen.
Växa sig starka
Jan-Erik Gidlund, som är rektor vid Örebro universitet, förutsätter att regeringen fullföljer sina utbildningsplaner och satsar även på de nya universiteten så att de kan växa sig starka.
– Det vore annars en märklig utbildningspolitik. En satsning på forskning och utbildning kräver långsiktighet.
Han blev rektor i Örebro 1999, alltså samtidigt med att regeringsbeslutet kom att högskolan skulle bli universitet.
Fortfarande retar han sig på kritiken som sa, och säger, att det är de gamla etablerade universiteten som statsmakten borde satsa på för att få en bra utdelning. Där finns ju redan upptrampade stigar.
– Man säger aldrig att småföretag är onyttiga. Istället säger man att de kan bidra med förnyelse. Samma sak gäller, tror jag, för de nya universiteten. Vi kan bryta nya vägar och fungera som en förnyelseyta. Vi möter nu en ny värld och behöver tänka i nya banor. Där kan vi bidra, säger Jan-Erik Gidlund.
Han ser också en annan skillnad jämfört med de gamla universiteten. De nya tjänsterna som skapas inom undervisning och forskning besätts nästan alla av folk utifrån. Det är nya människor som kommer, de flesta från Sverige men också en del från andra länder. Det nya universitetet blir på så sätt en smältdegel där nya tankar och ny forskning kan växa fram.
Örebrorektorn framhåller också att de högskolor som blev universitet 1999 hade en lång förhistoria. De har sina rötter i 1960-talet då de blev universitetsfilialer. Karlstad till Göteborgs universitet, Örebro till Uppsala och Växjö till Lund. I Örebro fanns till och med ett profes-sorsprogram i samarbete med Uppsala. Det innebar att cirka 15 professorer delade tjänst mellan Uppsala och Örebro i förhållandet 80–20. Nu är antalet professorer 60.
En del sig likt
Efter tre år som universitet är en del sig likt i Örebro men mycket är förändrat. Rektor Gidlund framhåller att budgeten har ökat från 450 miljoner kronor till 770. Antalet anställda har ökat från 700 till 1 070 och antalet studerande från 7 000 till 9 200. Den senare siffran innebär att Örebro universitet ungefär är ett halvt Uppsala Då var antalet doktorander 50, nu är de 270 och universitetet satsar 230 miljoner kronor på forskning.
– Vi klarar oss väl i konkurrensen om medel och har haft en snabb utveckling, säger Gidlund.
Även i Örebro profilerar man sig på vissa forskningsområden exempelvis demokratiforskning, teknisk informatik (robotsystem), miljöforskning, elektronisk handel, materialteknik och till exempel handikappforskning som bedrivs i samarbete med universitetet i Linköping.
En forskningsspecialitet är också området ”vetenskapen och sinnena”. Där ingår musikhögskolan, den gastronomiska utbildningen och idrott.
Mycket nöjd
I Örebro har man beslutat om ett teknikhus, bygger just nu upp en institution för klinisk medicin och har beslutat om ett hus för naturvetenskap.
Jan-Erik Gidlund ser den snabba utvecklingen som en direkt följd av universitetsstatusen.
Magnus Söderström som är rektor på universitetet i Växjö är mycket nöjd. Att bli universitet innebar att ta steget upp i en annan division, inte minst i ett internationellt perspektiv.
– För oss innebar beslutet en sorts förlossning. Idéerna har flödat från alla håll. Det har varit tre intensivt skapande år. Det har gått bra men det har också varit turbulent. Vi kan nu märka en viss trötthet, säger han.
Magnus Söderström blev rektor i samband med att högskolan i Växjö blev universitet. Det första han gjorde var att initiera ett intensivt ideologiskt arbete. Frågan som skulle besvaras var; vad innebar det att bli universitet.
– Vi ville inte kopiera de gamla universiteten utan skapa något nytt. Det gällde då att skapa en ideologisk bas för detta, en genomgripande handlingsplan som alla anställda skulle vara med att skapa. Vi ville inte ha någon toppstyrning.
En femårsplan mejslades fram. Några saker var särskilt viktiga att få fram. Det ena var att skapa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Det fanns inte tidigare utan skolan hade en klar humanistisk och samhällsvetenskaplig prägel.
Det andra var att lägga grunden för den framtida forskningen. En god grund för forskningen skulle läggas i två steg. Första steget blev att skapa en god ämnesforskning. Sen gå vidare mot flervetenskaplig forskning.
– Vi tror att ämnesforskningen måste vara grunden för en bra flervetenskaplig forskning. 25 ämnen skulle forskningsanknytas. Nu är 18 ämnen klara.
Internationellt kontaktnät
Högskolan i Växjö var fram till slutet av 1970-talet filial till universitetet i Lund. Sen stod man alltmer på egna ben. Vid övergången till universitet fanns 7–8 professorer knutna till Växjö. Nu är de 50, ett tiotal av dem har internationell bakgrund.
Antalet doktorander har gått från noll till 175 personer. Allt fler lektorer knyts till universitetet. Antalet studenter är nu cirka 12 000, en ökning med 3 000 sedan 1999.
Redan under högskoletiden byggdes ett brett internationellt kontaktnät upp. Nu har universitetet i Växjö etablerade kontakter med cirka 300 universitet och högskolor världen runt.
– Det är lätt för oss att rekrytera internationellt, säger Magnus Söderström.
En betydande del av forskningen ska organiseras i så kallade forskningsprofiler som alltså är fler- eller tvärvetenskapliga. De är nu sex stycken:
Arbetsmarknad, migration och etniska relationer, matematisk modellering, entreprenörskap och företagsutveckling, Centrum för industriell konkurrenskraft, utbildning och didaktik och en profil i kulturforskning.
Fakultetsanslagen har ökat från 53 miljoner kronor 1999 till 124 miljoner kronor i år. Nästa år blir de 138 miljoner och året därpå 140 miljoner.
– Det är ett stort bekymmer för oss att anslagen stramas åt. Vi har bara haft tre år på oss och skulle behöva 3–5 år till.
Resultatet blir att den externa finansieringen måste öka kraftigt. Den låg förra året på 65 miljoner kronor och i år närmar man sig 100 miljoner. Pengarna kommer i första hand från olika skogsföretag, Nutek och KK-stiftelsen.
Universitetet har redan mycket goda kontakter med skogsnäringen. Den 16 september inviger kungen landets största forskningscentrum för forskning kring skogsprodukter, från planta till färdig produkt. Wood Design and Techno-logy, WDAT, heter det och ska inrymmas i landetsstörsta trähus som har kostat 150 miljoner kronor att bygga. Bland annat Ikea satsar pengar i projektet.
Ragga externa anslag
Än så länge har forskarna på Växjö universitet inte behövt ragga externa anslag till löner men det kommer att bli nödvändigt framöver, tror rektor.
De minskade statliga anslagen är alltså ett problem. Ett annat är att rekryteringen av studenter till NT-området inte har lyckats som planerat. En mindre NT-avdelning innebär också mindre statliga pengar.
Tre högskolor väntar alltså på att få regeringsbeslut på att bli universitet. Förväntningarna är stora hos dem.
– Men det hänger på oss själva om vi ska lyckas, säger Mitthögskolans prorektor Pia Sandvik Wiklund.
Per Thullberg på Södertörns högskola säger:
– Trodde vi inte att vi skulle lyckas skulle vi inte ha lämnat in vår ansökan.
Mer försiktig
Malmö Högskolas nye rektor Lennart Olausson är mer försiktig.
– Om man tittar på kvalitén i vår ansökan så borde det inte vara problem, säger han.
Men tillägger:
– Den nuvarande politiska ledningen i landet visar ingen större vilja att satsa på fler universitet.
Lennart Olausson hoppas åtminstone på en dellösning som den Mitthögskolan fick år 2000, alltså att ett delområde på Malmö högskola får universitetsstatus.
– Annars får vi ragga pengar på annat sätt. Hitta andra vägar, säger han.
På utbildningsdepartement kan ingen ge besked om tidsperspektivet för de tre högskolor som vill få status som universitet. ”Beredning pågår”, hälsar den informationsansvarige hos utbildningsminister Thomas Östros.
JAN THORSSON
