Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

PANIKEN ÄR BORTA BUFFERT BYGGS UPP

När Claes Andrén och Göran Nilson efter 22 års anställning fick sparken från Göteborgs Universitet hamnade de i ett chocktillstånd. När den första paniken släppt startade de ett framgångsrikt forskningsföretag. Nu är cirkeln sluten, de är tillbaka på universitetet som adjungerade professorer på deltid. – Jag tror det är nyttigt att skakas om ibland, säger Claes Andrén.

1 november, 2002
Universitetsläraren

Fram till för fyra år sedan gjorde Claes Andrén och Göran Nilson det de sedan barnsben velat göra, forska och undervisa om kräldjur och grodor. Det gjorde de så bra att de var internationellt erkända specialister. Efter mer än 20 år på zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet var de båda lektorer och trodde de satt säkert på sina tjänster.
Men när institutionen fick akuta ekonomiska problem bestämdes att just de två skulle avskedas. Beslutet chockade dem. I början av 1998 åkte de ut.
– Jag kände mest panik hur jag skulle försörja en stor familj, säger Claes om uppsägningsbeskedet.

Sten på börda
Som sten på börda försvann samtidigt deras speciella lönemedel för ett stort EU-forskningsprojekt de hade ansvar för när Naturvårdsverkets fonder överfördes till Forskningsrådet.
– Där stod vi plötsligt utkastade med enbart erfarenhet från den akademiska världen, säger Claes.
Men när han ser tillbaka tycker han att de trots allt handlade ganska klokt. De var måna om fortsatt goda relationer till universitetet och lyckades behålla ett rum och adress på institutionen. Under uppsägningstiden skötte de sin undervisning så att kollegorna inte skulle hamna i kläm. De utnyttjade också sitt stora kontaktnät de byggt upp under åren på universitetet.

Mot samhället
En tanke var att arbeta ut mot samhället på mer kommersiell bas, de hade erfarenhet av arbete med att bevara hotade arter. Som starthjälp fick de utbildning i att driva ett företag och bildade ett forskningsföretag, Reptilia Amphibia.
Universitetet gick med på att knyta företaget till sig som ett forskningsföretag. Anknytningen fungerar som en kvalitetsgaranti, vilket är viktigt speciellt mot utlandet. De kunde nu föra över alla externa forskningspengar till företaget.
Också problemet med de indragna lönemedlen för EU-projektet löste sig genom bidrag från Sida. En positiv bieffekt var att de slapp universitetets administrationsavgift.
– Universitetet tar 30–35 procent. Vi kunde driva projekten med lägre administrativa kostnader och fick mer pengar över till forskning, säger Göran.
Deras stora ormsamling med 150–200 djur var de tvungna att flytta från zoologen. Så småningom förde de över den till Universeum, det nya vetenskapscentrat i Göteborg.
Det ledde till att de båda fick ansvaret för reptiler och groddjur på Universeum och tillträdde var sin halvtidstjänst, först som konsulter och sedan som fast anställda.
På Universeum har Göran hand om det praktiska ansvaret för att djuren överlever. Claes är ansvarig zoolog med ansvar för bland annat kontakter med myndigheter.

Tillbaka på universitetet
Och så är de båda tillbaka på universitetet.
– Universitetet ville också kunna utnyttja våra tjänster så vi är numera adjungerade professorer på en kvartstid som Universeum betalar, säger Claes.
På den andra halvan av sin arbetstid är Göran chef för avdelningen för ryggradsdjur på Naturhistoriska museet i Göteborg.
– En halvtid är alldeles för lite, jag jobbar på kväller och helger också men museet har inte råd med mer, säger Göran.
Claes har för sin andra halvtid stöd från Naturvårdsverket och Världsnaturfonden WWF för att driva projekt med hotade grodarter.

Passar perfekt
Dessutom har de igång sitt företag, deras mesta anslag kommer från National Geographic i USA. Av National Geographic har de i uppdrag att undersöka zoologiskt dåligt kända områden i världen.
– Det passar vår profil perfekt, säger Göran.
Genom det uppdraget har de gjort fältundersökningar i stora delar av Centralasien. Bland annat har de upptäckt ett 20-tal nya djurarter.
– Vi kan utföra så många spännande resor vi orkar med, säger Claes.
Alltså kvartstid på Universeum, kvartstid som adjungerade professorer, varsin halvtid och dessutom forskning i det egna företaget. Hur orkar de?
– Det är delvis splittrande att jobba så här, men de olika områdena befruktar varandra, säger Claes. Det är roligt men också frustrerande för vi hinner inte med allt vi skulle vilja göra.

Till museernas värld
Hur ser framtiden ut?
– Jag har i stort sett nått mina mål. Men på sikt kanske jag helt glider över i museernas värld, säger Göran.
Claes har fullt upp med olika projekt för att bevara hotade arter. Han funderar på att utveckla den verksamheten för att ha som buffert om andra uppdrag skulle tryta.
För han har lärt sig att ha beredskap om något oförutsett skulle hända.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023