I Örebro driver universitetsledningen, facket och studentkåren ett demokratiprojekt, som ska göra universitetet till en arbetsplats, där jämställdhet, mångfald, engagemang och inflytande är hörnstenarna. Satsningen tar ett helhetsgrepp på demokratifrågorna. Faller den väl ut kan den komma att stå modell även för andra lärosäten.
– Det övergripande målet för projektet är att på bästa sätt kunna tillvarata allas kunskaper och erfarenheter för att utveckla universitetet, både vad gäller forskning och grundutbildning, berättar Anna Lundgren, en av de fyra personer som arbetar med demokratifrågorna i Örebro.
– Just nu tar vi fram ett grunddokument för projektet. Parallellt pågår arbetet med det nya personalpolitiska program, som ska presenteras i höst och som är baserat på en omfattande personalenkät. Det kommer bland annat att innehålla regler för arbetsvärdering för att möjliggöra en individuell och rättvis lönesättning enligt en incitamentsmodell.
Projektet ”Det demokratiska universitetet” ska också belysa högskolornas roll för den demokratiska processen i samhället.
– Universitet och högskolor har både en stödjande och utbildande funktion, menar Anna Lundgren. Den stödjande funktionen handlar bland annat om demokratin som livsform. Utbildningen ska både förmedla kunskaper om demokratiska värderingar och synsätt men också innefatta praktiskt demokratiarbete, t ex i studentkåren. Det räcker inte med att bara vara medlem; demokrati förutsätter engagemang. Det är som med sommaren i Idas visa; någon måste sätta fart.
Många pyramider att riva
Anna Lundgren har själv varit studentkårsordförande och insåg då att fanns många pyramider att riva i den hierarkiska högskolevärlden.
– Det var en av anledningarna till att vi startade projektet, berättar hon.
– Demokratiprojektet, som har rektor Janerik Gidlunds och de fackliga organisationernas fulla stöd, är också ett verktyg för att implementera den nya lagen om studentinflytande. Merparten av personalen och studenterna bejakar projektet men många hinner inte delta aktivt i den utsträckning de skulle önska. Detta problem måste vi försöka lösa på något sätt.
Universitetsprodukt
De moderna kunskapssamhället är en universitetsprodukt, hävdar den norske forskaren Gudmund Hernes.
– Universiteten kan spela en lika framträdande roll på demokratins område, menar Thomas Brante, professor i sociologi vid Örebro universitet.
– En uppgift är att vara en bas för produktion och spridning av de kunskaper som är nödvändiga för väl fungerande nationella och internationella demokratier, en annan att utgöra en förebild för demokratiska arbetsplatser. Den tredje uppgiften är att utveckla och testa nya idéer för den framtida demokratin – en slags experimentverkstad för demokratiska idéer. Denna ”tredje uppgift” är minst lika viktig som att bistå näringslivet med tekniska innovationer.
Ett kvalitetsprogram
”Det demokratiska universitetet” kan liknas vid ett kvalitetsprogram för universitetets inre liv.
– Vi vill skapa ett campus för spontan dialog och intellektuella samtal över ämnesgränserna, säger Janerik Gidlund.
– Ett ökat inflytande för personal och studenter är en annan bärande balk i demo-kratiarbetet, som också vill stimulera det kulturella utbytet mellan människor med olika bakgrund. Genom samarbetet med Cesam, en stiftelse som ska främja demokratiutvecklingen i samhället, vill vi öka både det fackliga engagemanget och intresset för studentkårsarbetet.
CLAES-GÖRAN HANBERG
