KAN MEDEL FRÅN STIFTELSER ANVÄNDAS HUR SOM HELST?

Granskare från Vetenskapsakademien och IVA har haft en del att invända mot KK-stiftelsens och Östersjöstiftelsens hantering av pengar från de gamla löntagarfonderna. Riktlinjerna för forskningsstiftelserna är otydliga, har man bland annat konstaterat.

KK-stiftelsens ordförande, förre centerledaren Olof Johansson, gav möjligen en förklaring till oklarheterna när han i en debatt nyligen förklarade att det viktigaste för den borgerliga regeringen var att avveckla löntagarfonderna på ett definitivt sätt.
– Det fanns inga djupare tankar bakom detta, sa Johansson frankt.
Att ämnet är värt en debatt framgick tydligt när ansvariga, penningmottagande rektorer och granskare, drabbade samman vid ett seminarium i Vetenskapsakademiens vackra hus i Frescati, ledda av Högskoleverkets chef universitetskansler Sigbrit Franke.
Hon sammanfattade själv den önskade framtida rollen för stiftelserna i tre nyckelord: profilering, samverkan, koncentration.

Laddad med diagram
Olof Johansson kom laddad med diagram och kurvor som han dock inte kunde visa eftersom Linnérummet saknade overheadutrustning. Med livfulla gester illustrerade han istället KK-stiftelsens satsningar och skickliga placeringar som fått fondmedlen att mer än fördubblas, och förmedlade frikostiga inblickar.
Carl Bildt, som var statsminister vid starten, hade skrivit brev och krävt kraftfull och omedelbar satsning på IT-sektorn. Sammanlagt 1,7 miljarder pumpades in där.
Det var inte direkt ministerstyre, sa Johansson men tillade:
– Men det var jävligt tydligt. Och det blev väldigt tungt i den korgen.

Försöka en egen nisch
Birgit Erngren, IVA-ledamot och tidigare generaldirektör på Nutek, som lett utvärderingen, tyckte att KK-stiftelsen nu borde avsluta IT-satsningarna och istället koncentrera sig på de nya universiteten. Även den tredje uppgiften, samverkan mellan högskola och näringsliv, borde stiftelsen se över. Många andra håller på med sådant. KK-stiftelsen skulle göra klokt i att kolla vad andra gör och försöka hitta en egen nisch.

”Schysst partaj”
I offentligheten har kritiken mot KK-stiftelsens satsningar på underhållningsbranschen, typ ”schysst partaj” som någon sa, väckt störst uppmärksamhet. Utvärderarna själva tyckte att den biten fått alltför stor vikt, men Olof Johansson sade sig vara sårad över antydningarna om att stiftelsen inte följt stadgarna.
Birgit Erngren intygade att något stadgebrott juridiskt sett inte fanns, ändamålen är så vida att stiftelsen kan syssla med väldigt mycket.
Både Erngren och professor Dan Brändström, VD på Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, som granskat Östersjöstiftelsen, var kritiska till stiftelsernas egna utvärderingar. KK-stiftelsens projekt utvärderas ofta av konsulter som är beroende av stiftelsen för uppdrag. Hos Östersjöstiftelsen hade man hittat exempel på forskare som haft inflytande på vilka sakkunniga som anlitats för utvärdering.
– Sådant får inte förekomma. Jag visste inte att det förekom, försäkrade Per Thullberg, rektor för Södertörns högskola, den högskola som är enda mottagare av Östersjömiljonerna.
Dan Brändström var tveksam till det symbiotiska förhållandet mellan Östersjöstiftelsen och Södertörns högskola, till den allt starkare personunionen, bristen på åtskild administration, rollfördelningen när det gäller utvärderingar.

Engagera andra
Han ville ha en diskussion om permutation av Östersjöstiftelsen. Södertörns högskola kunde fortfarande vara bas för östersjöforskningen, men resurserna kunde öppnas för andra.
Det sistnämnda upprörde naturligtvis Per Thullberg, som hävdade att all expertis enats om att permutation är omöjlig. Enligt stadgarna är Södertörns högskola den enda destinationen av stiftelsens pengar.
Talet om permutation tände dock en hoppfull glimt i ögat på Örn Taube, rektor för högskolan i Kalmar, vilken sedan starten profilerat sig på Östersjösam-
arbete. Helt av egen kraft har högskolan kommit i gång med en mängd utbild-ningar – i journalistik, vård, sjöbefälsutbildning med mera – för ryssar, balter, ukrainare, polacker, vitryssar. En ny Baltic Business School är snart klar.
– Det här gör att vi naturligtvis tittat på Östersjöstiftelsen, av vanlig avundsjuka om inte annat, sa Örn Taube.

Ett virus
Han och rektor Magnus Söderström från lika unga Växjö universitet vittnade om hur mycket KK-stiftelsen betytt för dem. Men bägge var mycket kritiska till kravet på motfinansiering.
– De som skapat regelverket har inte förstått hur en småländsk småföretagare med kanske sjuårig folkskola i bakgrunden reagerar när han får höra att han ska bidra till nåt konstigt som kallas forskning, sa Magnus Söderström och illustrerade med repliker från sin småländska verklighet: ”Humanist? Vad är det för nåt? Kommer det hit nån sån där j-la samhällsvetare så är vi inte med!”
Också från publiken, bland annat från professor Jan Johansson vid Luleå tekniska universitet, kom massiv kritik mot kraven på motfinansiering. Olle Edqvist, planeringschef vid Stiftelsen för strategisk forskning kallade kravet för ett virus och professor Thomas Olivecrona från Umeå universitet hävdade att KK-stiftelsen tillämpar hårdare krav på motfinansiering än vad man enligt reglerna skulle behöva göra.

Glädjande löfte
Olof Johansson lovade under debatten att ta till sig utvärderingens rekommendationer, vilket Birgit Erngren fann glädjande.
– Tidigare har KK-stiftelsen inte reagerat på utvärderingar, sa hon.
– Jag är mycket glad att stiftelsen ska göra det nu.

KERSTIN KÅLL


Kategorier: Arkiv