Introduktionen av marknadsekonomi utan modifieringar inom högskolorna hotar förstöra ingenjörsutbildningen och forskningens kreativitet. Akademiska hus oskäliga golvhyrorr ökade med takhöjdstillägg för bygglaboratorier gör att högskolor tvingas delvis eller helt stänga laboratorier. Professorer och lektorer får syssla med att räkna golvytor och att administrera olika konstgjorda institutionsgrupperingar för att klara finansiering av hyror i stället för att forska, undervisa och tänka ut nya tekniker. Då sådana laboratoriebyggnader är byggda som stora testmaskiner förstörs mycket av kapaciteten om bara en del av laboratoriehallen kan utnyttjas. Laboratoriepersonal sägs upp på grund av resursbrist och unik kompetens förloras. Forskarnas kreativitet omöjliggörs genom att idén måste vara helfinansierad innan man får tillträde till laboratoriet för att testa den, men till uppslaget får man ingen sponsor utan att kunna prestera testade belägg för funktionen. Alltså en moment 22-situation.
KTH i Stockholm överväger att stänga sitt byggnadslaboratorium. Vid Chalmers är byggnadslaboratoriet i svår ekonomisk kris. Det är måhända i marknadsmässig trångsynthet mer lönsamt att hyra ut laboratorier till bingoverksamhet? Men, några ingenjörer i vårt land måste dock utbildas för att ha ansvaret för våra byggnadsverk och denna utbildning måste ha tillgång till laboratorier. Naturens material är ej perfekta. Ingenjörskunnandet är förmågan att rätt bedöma och nyttja materialen. För detta krävs att man har känt på materialet och sett det i funktion i laboratoriet.
STUDENTER HAR MED SIG från gymnasiet uppfattningen att alla problem har ett exakt svar i facit. De förväntar sig att även ingenjörstekniska problem har endast ett precist svar. Men här är det fråga om materialegenskaper och laster med spridning. Ingenjörskänsla krävs för vad som kan utnyttjas. Att ändra studenters tänkande från gymnasialt till ingenjörsmäs-sigt är ett av de största uppgifterna i utbildningen och för det krävs laboratorier.
För att från litteraturen och internet förstå andras forskning måste åtminstone några av experimenten repeteras av forskaren. Får inte lärare på rätt sätt följa forskningen och helst vara i forskningsfronten med experiment i laboratorier, så börjar de inom fem år att berätta sagor på föreläsningar, ty så snabb är utvecklingen i tillämpningsämnen. Får inte teknologer studera konstruktioner och materialegenskaper i laboratorier får de aldrig rätt känsla för materialegenska-perna och blir dömda att förr eller senare misslyckas som ingenjörer. Det är en säkerhetsfråga för oss alla som bor i och använder byggnader att våra framtida ingenjörer har adekvat utbildning och god förståelse för material.
PÅ CHALMERS tekniska högskolas sektion för Väg- och vattenbyggnad finns fortfarande ett byggnadslaboratorium med tillräckligt stort utrymme och erforderliga belastningsanordningar för att fullskaletester skall kunna utföras och där finns ännu kompetens. Laboratoriehuset med ytan 40×25 meter och höjden 10 meter är egentligen en enda stor belastningsmaskin och utgör en unik nationell tillgång.
Det kan inte nog understrykas att undervisning av teknologer måste bedrivas i byggnadstekniska laboratorier. Får de dessutom följa och med examensarbeten deltaga i för den tekniska utvecklingen väsentliga undersökningar, ökar deras förståelse och motivation så att vi även i framtiden har en skicklig ingenjörskår. Lärarna får dessutom en absolut nödvändig forskningsanknytning för att deras undervisning skall bli verklighetsnära, stimulerande och ha hög internationell nivå. Byggnadstekniska laboratorier måste finnas vid våra tekniska högskolor för god utbildning av väg- och vattenbyggare. Marknadsekonomi är inte fel men den måste ha en verkanshorisont som medger kreativitet och att lärare och forskare kan syssla med det de är satta att göra och inte använda undervisnings- och forskningstid för att jaga hyreskostnader.
RALEJS TEPFERS
BITR PROFESSOR EMERITUS, CHALMERS
