I år blir det mörkerorientering utan pannlampa, men nästa år gäller dagsorientering i enkel terräng.
Så osäker är situationen inför hösten enligt Lars Lustig, enhetschef vid Umeå universitet, på tal om bedömningen av reell kompetens.
Många liknande synpunkter framfördes vid Högskoleförbundets idédag om metoder för validering av reell kompetens. Mer än hundra deltagare från landets lärosäten hade kommit till konferensen i Stockholm i april.
Hot eller möjlighet
Lars Lustig är ordförande i förbundets arbetsgrupp för validering. Han räknade med att de aviserade förändringarna i högskoleförordningen, som bland annat berör reell kompetens, kommer före sommaren. Men det ger lärosätena kort tid att bedöma reell kompetens inför hösten 2002.
På andra konferenser (till exempel i Göteborg, Universitetsläraren nr 6/2002) har deltagarna varit lika undrande som på denna inför vad reell kompetens egentligen är. Är det fråga om hot eller möjlighet?
– Det är absolut en möjlighet, en revolution för högskolan, ansåg Anna Lasses, vice ordförande i SFS, Sveriges förenade studentkårer.
Inte lika optimistiska
Alla var dock inte lika optimistiska och under den avslutande debatten haglade farhågor och kommentarer. Bland annat efterlystes nationell samordning. Det skulle vara ett enormt resursslöseri om tre eller fyra lärosäten skulle göra samma bedömning av en individ, eller göra bedömningen efter varandra, framhöll en av deltagarna.
En annan svarade då att en individuell bedömning måste till, eftersom utbildningarna är så olika.
I Norge började man bedöma reell kompetens för två år sedan.
– Vi var skeptiska till en början, men det går att genomföra, tröstade Trine Hotvedt, sektionsledare vid Samordnet opptak, motsvarigheten till VHS.
Många knepiga frågor
Ändå återstår många knepiga frågor, förklarade hon. Till exempel när det gäller synpunkter på rättvist bemötande. En sökande som har allmän behörighet får inte åberopa reell kompetens, för att den vägen konkurrera om en högskoleplats. Hon hade själv testat systemet och åberopat reell kompetens för att komma in på en utbildning, men det allvetande datasystemet hade avslagit hennes ansökan med motivering att hon hade allmän behörighet från 1963 och därför måste konkurrera om en plats med andra som hade allmän behörighet.
Inte lika duktig
Heidrun Hole, antagningschef vid högskolan i Oslo, påpekade att reell kompetens ska gälla kompetensen för att påbörja en utbildning. Det handlar inte om att den som åberopar reell kompetens måste vara lika duktig som de som redan har gått utbildningen.
Under idédagen lanserades många tankar om reell kompetens. Bland annat föreslog en av deltagarna att sökande borde kunna testa sig på någon webbsida och på så sätt få besked om det lönar sig att söka en utbildning genom att åberopa reell kompetens.
Handlar om process
Lars Lustig sammanfattade att det handlar om en process. För det första måste kompetensen identifieras till exempel genom lärarbedömning, självskattning, studievägledning eller diagnostiska test. För det andra ska detta värderas till exempel genom beskrivningar, sammanställning av meriter och intervjuer. För det tredje ska allt dokumenteras.
Men det måste bli tal om bedömningar från fall till fall menade han:
– Räcker 20 liter bensin? Ja, säger någon. Nej, säger någon annan. Men det beror ju på vart man ska! Om man ska åka bil från Stockholms centrum till Täby så räcker 20 liter bensin, men inte om man ska till Kiruna.
EVA RÅDAHL
