Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

KOSTNADERNA ÖKAR FÖR BIBLIOTEKEN

Högskolebibliotekens prenumerationskostnader har ökat med cirka 8,5 procent per år mellan 1997 och 2001. Från och med 2003 upphör också regeringens subventioner för de mediadatabaser, som ska göra det tryckta ordet digitalt och lättåtkomligt.

1 augusti, 2002
Universitetsläraren

Då slår tidskriftskostnaderna igenom fullt ut och många lärosäten kan tvingas dagtinga med ambitionen att kunna erbjuda ett fullödigt utbud av vetenskapliga tidskrifter.
– Lärarna och forskarna förutsätter att biblioteken har de tidskrifter som efterfrågas, säger Bengt Stebler, professor i fysik vid Chalmers Tekniska högskola och ledamot av biblioteksstyrelsen.
– Men att få pengar till denna overhead-kostnad är inte lika självklart i dessa sparsamhetens tider. Dessutom ska bibliotekspotten också räcka till personal- och driftskostnader. Högskolestyrelsen accepterar inga röda siffror. För Chalmers betyder det – vid ett samtidigt krav på oförändrad mediaprenumeration – en besparing på drygt tre miljoner kronor.

Allvarligt hot
Anslagen till högskolorna per capita har minskat i reala termer på senare år, samtidigt som prenumerationskostnaderna ökat i snabb takt.
– Det är ett allvarligt hot mot universitetens och högskolornas möjlighet att kunna erbjuda ett heltäckande tidskriftsutbud, menar Bengt Stebler.
– De tio största högskolebiblioteken bär tillsammans nästan hela kostnaden för de vetenskapliga tidskrifterna, där Chalmers för övrigt gått i bräschen för en omställning till elektroniska media. Alla ska förvisso ha tillgång till ett brett tidningsutbud – det är inte minst viktigt för att kunna upprätthålla en hög forskningsnivå på mindre högskolor – men jag efterlyser en rättvisare fördelning av mediakostnaden. Allra bäst vore det om regeringen kunde lyfta av det tunga kostnadsoket och ge ett särskilt biblioteksanslag till de tio största lärosätena.

Ingen önskesituation
Chalmers, vars bibliotek omsätter 60 Mkr, har valt att minska bokinköpen för att kunna erbjuda de vetenskapliga tidskrifter som efterfrågas och har också gjort smärre personalminskningar.
– Det är naturligtvis ingen önskesituation, säger Linda Lindström, bibliotekarie på Chalmers
– När det gäller papperstidskrifter kan vi avbeställa enstaka exemplar men det är inte möjligt, vad gäller de elektroniska tidskrifterna. Här handlar det om allt eller inget, vilket accentuerar kostnadsproblematiken. Ökade anslag, en annan kostnadsfördelning mellan små och stora lärosäten samt en bättre prismodell för förhandlingarna med förlagen kan bidra till att lösa problemet.
Uppsala Universitet har dock haft full täckning för de ökade tidskriftskostnaderna.
– Det beror på att fakulteterna har insett värdet av ett komplett tidskriftsutbud och avsatt medel för detta, säger Ulf Göranson, överbibliotekarie vid Uppsala Universitetsbibliotek.
– Men visst vore det bra om vi kunde hitta en rättvisare kostnadsfördelning! Ännu bättre vore det förstås om regeringen höjde anslagen till universiteten. Sen får var och en hävda sitt revir men dela på en större kaka än idag.

Dollarkursen påverkar
Kungliga Biblioteket i Stockholm förhandlar centralt med de internationella förlag som ger ut vetenskapliga tidskrifter, bland annat Academic Press och Elsevier, och priserna påverkas av den höga dollarkursen.
– Den prismodell förlagen tillämpar är – när det gäller befintliga avtal – baserad på kostnaden för tryckta media, vilket fördyrar inköpen, menar Ulf Göranson.
– Nya avtal däremot innebär oftast en lägre mediakostnad. Vi fasar successivt ut alla tryckta tidskrifter och räknar med att helt och hållet ha gått över till elektroniska media under år 2003. Vi kan dock tänka oss att behålla de tryckta tidskrifter som fakulteterna är beredda att betala för.
Terje Höiseth, överbibliotekarie vid Luleå Tekniska Universitet, ser svarta moln vid horisonten:
– Våra kostnader för tekniska och naturvetenskapliga papperstidskrifter har ökat med 15–20 procent per år under en dryg tioårsperiod. Ökningen överstiger vida inflationen och har definitivt inte matchats av ökade anslag. Vi har därför sagt upp vissa prenumerationer men det är som tidigare nämnts inte möjligt, när det gäller elektroniska tidningar. Idag har vi cirka 5 500 elektroniska tidningar och 400–500 papperstidningar. För bara tre år sedan hade vi totalt cirka 900 tidskrifter!
– Det är en positiv utveckling men det ekonomiska oket blir allt tyngre att bära på grund av minskad studenttillström-ning och krympta anslag. Alla studenter ska – oavsett var de studerar – självklart ha tillgång till samma elektroniska tid-ningsutbud. I Danmark och Finland har statsmakterna tillskjutit medel för att möjliggöra detta. Jag skulle därför gärna se att den svenska regeringen permanentade subventionerna. Det är väl använda pengar.

Ingen konflikt
– De prismodeller som styr subven-tionerna är orättvisa, anser Eva Hesselgren Mortensen, biblioteksdirektör vid Karlstad Universitet.
– Vissa modeller är baserade på antalet användare, medan andra till exempel utgår från hur många papperstidningar lärosätena prenumererat på. Jag ser dock ingen konflikt mellan stora och små högskolor; det finns en politisk vilja att hjälpa mindre högskolor att kunna erbjuda sina forskare och studenter samma tidningsutbud som de större lärosätena har.
– Problemet är snarare att vi alla betalar för mycket och att tidningsdatabaserna innehåller mycket information som ingen efterfrågar. Vi måste kunna styra utbudet bättre för att för att bli kostnadseffektiva och det är därför viktigt att synliggöra varje lärosätes kostnader. Det finns också en brist på förståelse från politikernas sida, när det gäller de höga kostnader som drabbar större universitet och högskolor i samband med omställningen från tryckta till elektroniska media. Mindre högskolor slipper denna merkostnad men vi kan ändå erbjuda ett mycket större tidningsutbud, tack vare övergången till digitalt lagrade tidningar.
Regeringen har bett högskolorna att särredovisa bibliotekskostnaderna från och med år 2001 och relatera dem till omslutningen. Det är en god början. Kanske blir fortsättningen ännu bättre?

CLAES-GÖRAN HANBERG

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023