Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

VÄNLIG ANTAGONIST BRA FÖR FORSKARE

Vad är en bra forskarmiljö? Sociologen Mats Benner som kartlagt forskarmiljöerna vid Lunds universitet svarar generellt: – Bra forskarmiljöer kan se olika ut. Men vissa saker tycks gemensamma. Man har en klar bild av vad man gör. Kontakterna inåt är socialt och intellektuellt täta men också öppna utåt. Och någonstans finns en drivande, socialt begåvad och icke-auktoritär person som startat verksamheten.

1 juli, 2002
Universitetsläraren

Mats Benner,36, är docent i sociologi vid Forskningspolitiska institutet på universitetet i Lund. På rektors uppdrag har han kartlagt forskningen vid universitet. Han talade med ett 60-tal aktiva forskare, från doktorander till äldre, aktiva professorer. De flesta intervjuerna har gjorts med etablerade forskningsledare, ofta med lång erfarenhet. Han träffade också forsk-ningsfinansiärerna och fick deras syn och krav på forskningen.
Dessutom ägnade han sig åt en del litteraturstudier. Två månaders arbete sammanfattar han i en 60-sidig rapport. Han ger en översiktlig bild av forskningen vid Lunds universitet. Ur den kan man dra generella slutsatser om forskningen vid svenska högskolor och universitet.
– Tendensen är klar. Vi behöver våra ensamma forskare men det är i de större miljöerna framtiden finns. Den ensamme forskaren är utsatt, de flesta av oss behöver ”vänliga antagonister” omkring oss som kan ge intellektuella impulser och konstruktiv kritik för att lyckas bra.

Ledarskapet i fokus
Det Humboldska universitetsidealet, som Lund i mångt och mycket är exempel på, med ett kunskapsmässigt utbud som ett smörgåsbord, lever och lever säkert ett tag till men står inför stora utmaningar. Samma sak gäller därmed för forskningen. Vilken väg tar forskningen, hur ska den organiseras och inte minst finansieras?
Utmaningarna mot det Humboldska idealet är fyra, menar Benner. Forskningens ökade kostnader är en, tendensen till specialisering inom och mellan discipliner en annan, beroendet av extern finansiering en tredje och forskningens samverkan med det övriga samhället den fjärde. Dessa faktorer driver utvecklingen mot entre-prenörsuniversitet som bland annat kan innebära specialisering och ett minskat ämnesutbud.
Det är den ökade andelen extern finansiering av forskningen som har ökat intresset för forskningens organisation. Den forskarmiljö som lyckas bäst och uppmärksammas för det har lättast att få externa medel. Externa finansiärer sätter press på organisationen. De kan till och med ställa krav på att en viss miljö ska skapas. Med det kommer också ledarskapet i fokus. Man vill ha drivande ledare som kan entusiasmera omgivningen och nå resultat.

Flexibla miljöer
Det personliga initiativet betyder nu mycket mer än tidigare. Det skapar, bland annat, en jordmån för organisatorisk fantasi. Forskningen kan organiseras över ämnesgränser. Tillfälliga lösningar skapas, flexibla miljöer växer fram. Biologer kan gå samman med matematiker.
Metoder från fysiken och kemin kan införas i analysen av biologiska processer. Nya forskningsområden växer fram i gränslandet och skapar nya tvärvetenskapliga ämnesområden. Det finns en rad mycket lyckade exempel på det, i Lund och på andra universitet i Sverige.
Han nämner några exempel från Lund och Malmö, till exempel diabetesforskningen på Universitetssjukhuset MAS och förbränningsforskningen på LTH i Lund.
Mats Benner välkomnar utvecklingen mot mer forskning över ämnesgrän-serna. Han tror inte att det är möjligt att skrota fakulteterna men vill öppna upp dem och bejaka experiment, vilda idéer och mångfald. Ämnesbundenhet kan leda till att personer underutnyttjas och det blir bara problem av det. Det är bra att forskare lämnar gamla miljöer och öppnar upp nya.
– Forskningen mår bra av djärvhet och nya kombinationer.
Han tror inte att det går att planera fram god forskning men det går att, så att säga, asfaltera vägen och det gör man genom att skapa öppna och breda miljöer. Även forskarutbildningen gynnas av det. Det ger bland annat doktoranderna mer flexibilitet i utbildning och gör det till exempel lättare att byta handledare som man inte trivs med.

Riskkapital ett problem
Riskkapital till forskare är ett stort problem. Forskningsstjärnorna har oftast inte haft problem men nu är det snålare på alla håll, konstaterar Benner och för fram tanken att varje universitet och högskola borde kunna satsa riskkapital på åtminstone 7–8 duktiga, unga forskare för att de ska kunna vara kvar. All finansiering av yngre forskare borde inte komma utifrån, anser han.
– Även universitetet måste kunna ta risker och skapa svängrum för unga forskare som bär forskningen vidare. Då krävs riskkapital.

Fostra forskningsledare
Ytterst handlar det om att fostra framtidens forskningsledare.
– Det är bra att forskare lämnar gamla miljöer och skapar nya konstellationer och grupper.
USA är föregångslandet. Den amerikanske pedagogikprofessorn Burton Clark menar att den entreprenöriella universitetsmodellen är universitetens nutida chans att värna om sin autonomi. Det tror även Mats Benner men vill inte se en rent amerikansk utveckling i Sverige.
Där kan hårdföra rektorer snabbt lägga ned avdelningar som inte fungerar, läs inte får externa medel. Det är också vanligt att man köper in ledande forskare, ungefär som man i NHL köper in proffs i hockey, för att få uppmärksamhet och därmed riskkapital.
– Man måste hitta mjukare och mindre drastiska lösningar som bättre passar vid de europeiska universiteten, säger Mats Benner.

JAN THORSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023