Han tillägger att hög medlemsaktivitet ofta är ett tecken på missförhållanden. Faktum är, att det fackliga vardagsarbetet flyter bäst när det råder lugn och ro och alla medlemmar är medvetna om vad som pågår, samt vilket mål som gäller.
Ett sådant mål för det fackliga arbetet vid Högskolan i Kristianstad har varit, och är fortfarande, exempelvis samverkansavtalet, som slöts för fyra år sedan.
– Det går ut på att arbetsgivare och arbetstagare i samverkan ska lösa frågor som normalt omfattas av medbestämmandelagen, MBL.
– Förut kom arbetsgivaren med ett förslag, varpå vi fick yttra oss över förslaget. Förslagen genomfördes ibland även mot vår uppfattning. Men sedan fyra år hanterar vi förslagen på ett annat sätt; varje gång arbetsgivaren eller vi har ett förslag bildas en samverkansgrupp med representanter för facken och arbetsgivaren. Där hittar vi lösningar i samförstånd och i slutändan är vi delaktiga i det nya som byggs upp.
Ledare i femton år
Jonny Åkesson är adjunkt på lärarutbildningen, men han började sin karriär som lärare i matte, fysik och kemi.
– Jag hade en mängd uppdrag och arbetade bland annat som skolledare i femton år. Det handlade förstås om att leda en organisation och om personalpolitik. Och det innebar många förhandlingar.
– Jag kom till högskolan som lärarutbildare. Efter åren i grundskolan ville jag utbilda vuxna.
Hans bakgrund, med en gedigen erfarenhet av förhandlingar på arbetsgivarsidan, uppmärksammades av de fackligt engagerade på högskolan. Efter ett år uppmanades han att arbeta fackligt i SACO-föreningen, bland annat med motiveringen att han visste hur arbetsgivare tänkte.
– Det ansågs vara en fördel, och det tyckte jag med.
Efter några veckors betänketid blev han ordförande i SACO-föreningen.
– Att vara fackligt aktiv var också ett bra sätt att lära känna verksamheten på högskolan.
Tro på facket
Sedan 1995 har Jonny Åkesson varit ordförande både i SULF-föreningen och i SACO-föreningen. Han har gått SULF:s kurser i fackligt arbete, och har haft stor nytta av information om Högskolelagen och Högskoleförordningen, säger han, det vill säga sådant som en skolledare inte behöver kunna.
Förutom förhandlingsvana från grundskolan har han även 20 års erfarenhet av politiskt arbete. Han har varit aktiv socialdemokrat och också representant i kommunfullmäktige i Bromölla.
Dessutom har han engagerat sig i fotboll på elitnivå och varit ordförande i Ifö-Bromölla IF.
Men för det fackliga arbetet har hans uppväxt haft mest betydelse, tror han.
– I min familj var det självklart att vara fackligt ansluten. Det fanns en tro på fackets möjligheter.
Målmedvetet fackligt arbete ger resultat, konstaterar han. Ett exempel är arbetstidsavtalet vid Högskolan i Kristianstad.
– Både arbetsgivare och arbetstagare var helt eniga om att hitta en ny modell i stället för det gamla undervisningsavtalet.
– Vi räknar numera årsarbetstiden. Den inkluderar tid för förberedelser, undervisning, efterarbete m m. I diskussion med arbetsgivaren kommer vi till exempel fram till att en kurs tar fem dagar inklusive förberedelser och så vidare. Det är 40 timmar.
– När en lärare kommit upp i 1 700 timmar handlar det om en full tjänst, allt utöver det är övertid.
På Högskolan i Kristianstad finns cirka 300 lärare, av vilka 220 är SACO-medlemmar och av dem är majoriteten SULF-medlemmar.
SULF gäller i knepiga frågor
Jonny Åkesson säger att det inte spelar någon större roll vilket förbund den enskilde läraren tillhör. Men i knepiga frågor är det SULF som gäller.
– SULF centralt har den största kompetensen när det gäller högskolelärare.
Han konstaterar dock att det finns vissa brister i kontakterna mellan SULF på det centrala planet och SULF lokalt. Framför allt när det gäller lönerna, preciserar han.
– Den enskilde medlemmen som vill ha en löneförhöjning skulle nog hellre se att frågan avgjordes på central nivå. Som det är idag har många medlemmar dåliga erfarenheter av lokala löneförhandlingar. Därför tror de mer på centrala löneavtal.
I allt fackligt arbete uppkommer svåra situationer. Det värsta är uppsägningar, tycker Jonny Åkesson.
– Då är det jobbigt att vara facklig förtroendeman.
Det enda sättet att hantera sådana frågor är att vara ”öppen och ärlig”, säger han. Han tillägger fort att det förstås gäller allt fackligt arbete.
– Informationen till medlemmarna är viktig.
Teknik underlättar
Dagens teknik underlättar informationsarbetet i stor utsträckning. E-posten har betytt mycket.
Förväntningarna på medlemmarna får dock inte vara orealistiska, konstaterar han. Medlemmarna håller sig oftast i bakgrunden, såvida inte något särskilt engagerar dem.
– Att vänta på hög medlemsaktivitet är att vänta på ett missförhållande, sammanfattar Jonny Åkesson.
Om han tvingades ge ett råd till dem som funderar på att bli fackligt aktiva så skulle det vara att fackligt arbete kräver ett mål, mot vilket man ska sträva i en demokratisk process, men inte förvänta sig lovord från medlemmarna, utan kunna kämpa utan respons.
Erkännanden värmer
På det personliga planet finns dock tillfredsställelse.
– När man lyckas nå ett mål, då känns det bra. Eller att få samverka mot ett vettigt mål.
– Självklart värmer också ett uppmuntrande erkännande från någon medlem!
Jonny Åkesson vill gärna fortsätta vara fackligt aktiv.
– Men man ska inte sitta alltför länge. Mellan 5 och 10 år är lagom.
EVA RÅDAHL
