I Högskoleverkets rapport ”20 åtgärder för att stärka studenternas
rättssäkerhet” (HSV:s rapportserie 2001:27 R) föreslås att examinators betyg ska kunna överprövas av en inom högskolan tillsatt examinationsnämnd.
Förslaget är ett generalangrepp mot lärares/examinators yrkesheder och integritet. Ett mer antifackligt förslag får man leta efter. Låt mig stillsamt påpeka att examination är myndighetsutövning. I regeringsformen 1:9 sägs att myndighetsutövning ska ske sakligt, opartiskt och att alla ska behandlas lika. Men i HSV:s rapport låtsas man om att detta grund-lagsstadgande inte finns, trots att dess expert, professor Wiweka Warnling-Nerep påtalat saken i sin utredning. HSV har sökt censurera sin egen expert.
Förslaget i HSV:s rapport utgår från att en student som är missnöjd med sitt betyg ska kunna vända sig till en examinationsnämnd som ska kunna ompröva betyget i det enskilda fallet. I HSV:s rapport förbises att detta förslag är grund-lagsstridigt. Varje skrivlag är ett och odelat och alla studenter ska behandlas lika (se ovan om RF 1:9). Om detta ska tas på allvar måste en examinationsnämnd ompröva alla tentor i samma skrivlag. Tanken svindlar!
Inom juridiska institutionen vid Stockholms universitet har vi mångårig erfarenhet av ett slags internt omprövningsförfarande om en student är missnöjd med ett betyg. Vi har inte särskilt många omprövningar per år. I något fall ändras även betyget. Det är inte märkligt. Examination är en form av masshantering. Studenterna ges alltid en möjlighet till rättelse enligt 26 och 27 paragraferna förvaltningslagen. Det kan tilläggas att studenternas egna företrädare vid min egen institution avstyrkt HSV:s förslag. De har nämligen insett att resurser måste tas från grundutbildningen. Jag kan bara instämma; genomförs förslaget kommer antalet undervisningstimmar i grundutbildningen att behöva kapas, förutom att vi måste ta bort de kvalitetsmoment i undervisningen som kostar litet mer än annan traditionell undervisning gör.
Examinationen kommer också att förflackas om HSV:s förslag genomförs. Inte bara på det sättet att examinator inte längre tar sin uppgift på allvar – en examinator kan ju alltid hänvisa en missnöjd student till att betyget kan överprövas av examinationsnämnd. Utan också på det sättet att examinationen förenklas eller kanske enbart kommer att bestå av kryssfrågor. Kvaliteten i examinationen sjunker därmed. Är det någon som vill medverka till detta?
Våra kollegor vid juridisk fakultet i Oslo har sedan flera år ett förfarande för överprövning av betyg. Statistik visar att cirka 10 procent av samtliga tentor överprövas varje år. Översatt på enbart min egen institution så skulle det betyda att en examinationsnämnd skulle få behandla cirka 1 600 klagomål per år. Juridiska institutionen svarar dock endast för knappt 1/10 av samtliga studenter vid universitetet. För hela Stockholms universitet så skulle antalet överprövningar uppgå till 16 000 (!!!). Vad detta betyder i form av att bygga upp en organisation för att hantera ett överprövningsförfa-rande är inte alls belyst i HSV:s rapport.
Detta leder fram till nästa invändning mot HSV:s förslag. Så här står det i rapporten (s. 136): ”Om det visar sig att omprövningsförfarandet tar stora resurser i anspråk måste regeringen tillskjuta ytterligare medel till högskolorna.” Detta är minst sagt lättsinnigt. Hur är det möjligt att HSV kunnat framlägga ett förslag utan att ha kostnadsberäknat detsamma? Man misstänker att HSV:s förslag är ett beställningsarbete.
På samma sätt saknas det ett empiriskt underlag som visar på nödvändigheten av att införa en examinationsnämnd. HSV har inte funnit ett enda exempel på ett flagrant övertramp då en student behandlats felaktigt. Ej heller har någon anmälan gjorts till HSV eller annan myndighet. Detta är inte underligt. Det är min erfarenhet att lärare/examinator tar mycket allvarligt på denna typ av myndighetsutövning.
Förslaget om examinationsnämnder bör förpassas till ”det runda arkivet”!
PROFESSOR RONNIE EKLUND
PREFEKT VID JURIDISKA INSTITUTIONEN
STOCKHOLMS UNIVERSITET
