Befattningen som gästlärare missbrukas ofta. På alltför många lärosäten finns gästlärare som borde ha en helt annan form av anställning. En gästlärare kan nämligen ha en anställning i högst tre år, varefter den kan förnyas. Men som exempel kan nämnas en institution med totalt 60 lärare, av vilka 22 var gästlärare.
Enligt SULF är detta ”motbjudande och i strid med de intentioner som låg bakom tillkomsten av den nya befattningen”.
Åsikten framfördes av förbundsdirektör Göran Blomqvist och förbundsjurist Thomas Kihlberg vid ett möte med statssekreterare Agneta Bladh i slutet av februari.
Vid samma möte begärde de att lärosätena inte ska få anställa så kallade ersättare efter 30 juni i år.
Det stora antalet visstidsanställda måste minska, framhöll SULF i sin skrivelse.
– Den statliga sektorn omfattar
200 000 anställda. 55 000 av dessa är anställda inom högskolan, varav cirka hälften med tidsbegränsade anställningar. Ingen annan del av den statliga verksamheten har en lika hög andel.
Samförstånd
Vid mötet betonade SULF behovet av samförstånd med regeringen när det gäller att finna lösningar på problem i samband med tjänsterna som ersättare och gästlärare.
Ersättningstjänster infördes i mitten av 80-talet. Det innebär att en person till exempel anställs för att ersätta en lärare som under en viss tid inte kan ägna full tid åt undervisningen, utan också forskar inom ramen för sin anställning. Ersättaren tar över en del av undervisningen, men är ingen vikarie eftersom läraren inte är tjänstledig.
I förarbetena till LäTU-reformen, där ersättarens arbetsuppgifter beskrivs, sägs att i de fall behovet av ersättare förväntas bli permanent eller långvarigt ska anställningen gälla utan tidsgräns.
Under årens lopp har många ersättare blivit vikarier eller efter tre år blivit tillsvidareanställda. Några nya ersättare får sedan några år inte anställas.
Men det finns fortfarande många som har ersättningstjänster och SULF begär därför att regeringen ”ska besluta att möjligheten att anställa ersättare upphör 2002-06-30” med vissa övergångsbestämmelser.
Motbjudande
När det gäller befattningen som gästlärare påpekar SULF att tanken i högskoleförordningen är att ”till högskolan knyta kvalificerade lärarkrafter från andra verksamhetsformer eller från andra länder”.
Men befattningen missbrukas, på vissa håll i anmärkningsvärt hög grad. Vid institutionen med 60 lärare av vilka 22 var gästlärare hade en av dem omedelbart före förordnandet varit doktorand och disputerat där.
– SULF finner tillvägagångssättet motbjudande och varande i strid med de intentioner som låg bakom tillkomsten av den nya befattningen.
– En allvarlig sak är att de högskolor som missbrukar gästlärarbefattningen också kringår högskoleförordningens föreskrifter om ledigkungörande av lärarställning och därmed prövningen av de sökandes meriter. Missbruket ger således upphov till brister i fråga om rättvisa och rättssäkerhet.
SULF vill ha klargörande tillägg till befattningen; dels att den som är gästlärare ska tillföra högskolan speciell kompetens, dels att anställningstiden begränsas.
EVA RÅDAHL
