Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

LAGRÅDSREMISS OM ETIKPRÖVNING

1 maj, 2002
Universitetsläraren

En lag om etikprövning av forskning, som berör människor och biologiskt material från människor, ska träda i kraft 1 januari nästa år. Prövningen ska ske i sex regionala etiknämnder, samt en central nämnd för forskningsetik. Samtliga ledamöter i nämnderna ska utses av regeringen.
Det föreslår regeringen i en remiss till lagrådet sista februari. Förslaget är ett led i arbetet med propositionen om etik, ”Etikprövning av forskning som avser människor”, som regeringen väntas lämna till riksdagen 21 mars.

Skydda den enskilde
Den etikgranskning som sker idag, framför allt inom medicin, är inte reglerad i lagar eller förordningar. Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros motiverar den nya lagen med att den behövs för att skydda den enskilda människan och för att stärka allmänhetens förtroende för forskningen, samt skapa enhetlighet i bedömningarna.
– Det är angeläget att forskning som är förenad med etiska ställningstaganden prövas av sakkunniga organ där även allmänheten är företrädd.

Flera avdelningar
I de regionala nämnderna, som föreslås bli myndigheter, ska det finnas två eller flera avdelningar med olika inriktning. Varje avdelning ska ha en ordförande som är domare, samt femton ledamöter. Av dem ska tio ledamöter ha vetenskaplig kompetens och fem ledamöter företräda allmänna intressen.
I den centrala nämnden med färre ledamöter, ska ordföranden vara domare, fyra ledamöter ha vetenskaplig kompetens och två ledamöter företräda allmänna intressen.

Kan inte överklagas
Den centrala nämndens beslut ska inte kunna överklagas. Däremot ska beslut i de regionala nämnderna, som i vissa fall kan anlita Vetenskapsrådet för bedömningar, kunna överklagas till den centrala nämnden.
Etikprövning enligt den nya lagen gäller forskning som innebär ett fysiskt ingrepp eller som utförs enligt en metod som syftar till att påverka en människa fysiskt eller psykiskt. Lagen omfattar även ingrepp på avlidna människor eller studier av biologisk material från levande människor.

Fängelsestraff
Vidare gäller lagen forskning som sker utan uttryckligt samtycke från den enskilde och som avser känsliga personuppgifter. I lagen finns regler för information och samtycke.
Den som bryter mot lagen ska straffas. I lagrådsremissen föreslås att den som med uppsåt utför forskning utan att ha fått godkännande vid etikprövning eller inte följer de villkor som meddelats vid etikprövningen ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Den centrala nämnden ska vara tillsynsmyndighet, om inte någon annan myndighet har ansvaret inom området för etikprövningen. Andra tillsynsmyndigheter är Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Datainspektionen.
Den nya organisationen beräknas kosta uppåt 30 miljoner kronor.

Avgifter från uppdragsgivare
De sex regionala nämnderna antas kosta sammanlagt 25 miljoner kronor och ska finansieras med avgifter från enskilda uppdragsgivare.
Men etikprövning av forskning som utförs av offentliga huvudmän till exempel universitet, högskolor och universitetssjukhus föreslås inledningsvis finansieras via anslag och vara avgiftsfri under 2003.
Kostnaderna för den centrala nämnden, som beräknas bli 2–3 miljoner kronor, ska däremot helt finansieras med anslag.
Det är i dagsläget oklart var i landet nämnderna ska inrättas.

EVA RÅDAHL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023