Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

MER HANDLEDARE ÄN DISTANSLÄRARE

1 april, 2002
Universitetsläraren

Att arbeta som lärare på distans ställer andra krav än den traditionella lärarrollen på högskolan, konstaterar Tomas Boman som är lärare på Sociala omsorgsprogrammet på Högskolan i Gävle. En utbildning som sedan 1992 helt bedrivs på distans.
– Det blir inte så mycket katederundervisning. Jag är mer av en handledare. Det är mer flexibelt och personligen tycker jag det är mer spännande att arbeta på det här viset, säger Tomas Boman.

Stora möjligheter
Högskolan i Gävle är ett av de lärosäten som redan arbetar mycket med distansundervisning. Drygt 20 procent av all utbildning som högskolan levererar bedrivs på distans och inför starten av Nätuniversitetet är man bland dem som fått mest pengar för nya Internetbaserade kurser, knappt 13,4 miljoner kronor. Tomas Boman ser stora möjligheter i att med undervisning på distans bredda rekryteringen till högskolan.
– När vi började 1992 var det ett politiskt beslut av landstinget som då var vår huvudman. Våra studenter ska bli chefer och verksamhetsansvariga inom äldreomsorg och handikappomsorg och vi började få svårt att fylla våra traditionella kurser.

Goda resultat
Resultaten av att undervisningen lades över på distans är mycket goda. Kurserna är välfyllda och över 90 procent av studenterna fullföljer sin utbildning. Många av dem hade sannolikt aldrig kommit att vidareutbilda sig om inte den här möjligheten funnits.
– Visst finns det de som kommer direkt från gymnasiet, men en typisk student hos oss är en kvinna i 30-årsåldern med erfarenhet från arbete i omsorg om äldre och/ eller funktionshindrade som vill ha mer kunskap och utveckla sin kompetens. Många bor på mindre orter, har barn och svårt att studera långt hemifrån. Nu kan de läsa hemma kombinerat med studiecentra som finns på flera mindre orter där det också blir en social gemenskap och möjligheter till arbete i grupp. Grupprocessen är viktig även vid distansstudier.
Han fortsätter:
– Varje kurs inleds också med en introduktion en eller två dagar i Gävle. Vi introducerar kursen och diskuterar de uppgifter som studenterna ska jobba med. Vi gör också senare besök på studiecentra 1–2 gånger per termin.
I övrigt bedrivs undervisningen huvudsakligen via utbildningsplattformen Blackboard. Video och telebild förekommer också.

Träff för redovisning
Annars hålls kontakten med hjälp av en tät elektronisk brevväxling och i slutet på kurserna en ny träff i Gävle för redovisning/uppföljning beroende på kurs.
Fördelarna med distansundervisning är inte bara att man kan nå studenter som inte finns på högskoleorterna.
– Distansstudenterna blir mer självständiga och lär sig söka kunskap själva bättre än studenter som går i vanlig traditionell campusutbildning. Men en hel utbildning på distans är också mer krävande och kan därför passa bättre för den som har lite mer livserfarenhet, säger Tomas Boman.
Några direkta begränsningar för vad som går att läsa på distans ser han inte. I Gävle utbildas till exempel även sjuksköterskor på distans. På Tomas Bomans eget område planeras bland annat en magisterutbildning i sociologi med inriktning mot gerontologi och handikapp från hösten 2003. Och bland de utbild-ningsförslag som skickats in till Nätuniversitetet finns flera spännande nyheter bland annat kurser i genus samt bemötande för funktionshindrade – men vilka av dessa som kommer att kunna förverkligas vet man ännu inte.

GUNILLA WINSNES

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv