Jag tycker det är roligt, jag är en sådan som engagerar mig i allting, säger
Liselott Lycke som svar på frågan vad som driver henne.
– Det är kul att jobba fackligt. Som ordförande känner man att man kan vara med och påverka. Vi får information, vet vad som är på gång och kan göra något åt saker och ting. Jag är också mycket engagerad i kvalitetsfrågor – det ligger också i min vetenskapliga inriktning.
Men även i det mer vardagliga fackliga arbetet finns det mycket stimulans.
– Det är roligt att kunna göra något för medlemmar som kommer till oss. Ibland får man ett tack också och då känns det bra.
Högst andel kvinnor
Liselott Lycke är adjunkt i kvalitetsteknik. Hon fick sin grundutbildning på Högskolan i Gävle/Sandviken. Kom till Trollhättan som projektanställd och blev kvar som doktorand. Har en licexamen och vill fortsätta forska på en del av sin tid vid sidan av undervisningen.
För egen del tycker hon varken att hon haft för- eller nackdelar av att vara kvinna i jobbet. Trots att hon utbildar tekniker är nästan 40 procent av studenterna tjejer.
– Av teknikutbildningarna har vi den högsta andelen kvinnor, konstaterar hon.
En förklaring till detta kan vara att den coop-utbildning som man jobbar med på HTU och som innebär att de teoretiska studierna varvas med längre praktikperioder ute på företag. I en 120 poängs ingenjörsutbildning ingår ett och ett halvt år praktik, vilket innebär att studierna tar fyra och ett halvt år istället för normala tre.
Traditionella yrkesval
När det gäller en facklig grundfråga som lönerna finns det stora skillnader mellan män och kvinnor även på HTU, och det beror i sin tur på traditionella yrkesval.
– Det är många fler kvinnliga lärare på vårdutbildningarna och där är lönerna av tradition lägre än för oss tekniker. Man kan ju tycka att en adjunkt är en adjunkt och att det skulle vara samma lön. Men det är tyvärr inte så lätt. De som kommer från vården till högskolan får ofta ett lönelyft medan det till exempel för ingenjörer handlar om att ta en lön som är betydligt lägre än ett jobb i näringslivet. Det är den rådande samhällsstrukturen som slår in i Högskolan.
De cirka tio procent av lärarna på teknikinstitutionen som är kvinnor har, enligt Liselott inga problem att få samma lön som sina manliga kollegor på samma nivå. Men den traditionella strukturen finns kvar när det gäller karriären.
– För att vara någon i högskolevärlden måste man forska. Det är lektorer som gäller. Men många kvinnor drar sig för att göra de uppoffringar som krävs för att bli doktor på fyra år. Det finns annat än karriären som är viktigt och jag tror att det är fler kvinnor än män som tänker så.
Barnen viktigare
Liselott Lycke själv har två små barn och hon förklarar utan omsvep att det är viktigare för henne att de har det bra än att hon själv gör karriär. Men hittills har hon inte behövt välja. Hennes man tar huvudansvaret för barnen och själv kan hon satsa på yrket och facket utan dåligt samvete.
– Jag vet att mina barn har det bra och att min man trivs med det han gör, konstaterar hon.
GUNILLA WINSNES
ANDELEN KVINNOR BLIR ALLT STÖRRE
Andelen kvinnliga medlemmar i SULF ökar stadigt och är nu 40,9 procent. Men inom sektionerna finns stora skillnader. De kvinnliga doktorander är fler än de manliga, men de kvinnliga professorerna är färre än de manliga.
En titt på statistiken inför Internationella kvinnodagen 8 mars visar att professorerna i Sveriges Professorers Förening totalt utgör nästan 9,5 procent av SULF-medlemmarna. Av dem är dock bara 1,4 procent kvinnor.
Fler kvinnliga lektorer
Bland lektorerna är kvinnorna desto fler. Sveriges Universitetslektorers och Forskares Förening har nästan 38 procent av SULF-medlemmarna, av vilka drygt 12 procent är kvinnor och cirka 26 procent män. Det är den största sektionen.
Doktorandsektionen är den näst största sektionen. Sveriges Doktorandförening har 27 procent av medlemmarna, av vilka 14,9 procent är kvinnor.
Adjunkterna i Sveriges Universitetsadjunk-ters Förening har nästan 19 procent av SULF-medlemmarna och könsfördelningen är mycket jämn: 9,6 procent kvinnor.
Också sektionen för lärarutbildning, Sveriges Lärarutbildarförening, har en mycket jämn könsfördelning. Sektionen har drygt 2 procent av SULF-medlemmarna, fördelningen är 1 procent kvinnor och drygt 1 procent män.
