Anders Victorin har kommit med ett nytt inlägg om KTHs nya utbildningsprogram inom samhällsbyggnadsområdet. Hans inlägg är något mera balanserat den här gången. Han går mot bättre vetande. Några kommentarer kan göras till sakinnehållet i hans nya inlaga.
Budskapet i vår text är definitivt inte att yrkesroller och yrkeskompetens hör till det förgångna. Det är i själva verket en utgångspunkt för utbildningsreformen att de hör till framtiden. Utvecklingen under de senaste decennierna har inom många delar av arbetsmarknaden – för tekniker och för andra grupper – inneburit en utmaning av klassiska yrkesroller och kompetenser. Det finns en motsättning i att tala om behov av kompetensutveckling samtidigt som man inte ställer frågan hur denna kompetens ska förvaltas i framtida yrken. En beprövad metod är att försöka skapa yrken genom att starta utbildningar. Man kan också skapa utbildningar för att modernisera dem.
För KTHs del innebär reformeringen av utbildningen inom samhällsbyggnadsområdet inte att man lägger ner utan att man utvecklar. Vi slår vakt om målet av att civilingenjörer utbildade vid KTH har kompetens att arbeta som förrättningslantmätare. Vi gör oss samtidigt inga illusioner om att andra utbildningsanord-nare i landet skulle låta sina beslut att starta högskoleingenjörs- och magisterutbildningar bero av KTHs agerande. Vårt mål är att samverka med andra utbildningsanordnare ute i landet för att gemensamt bredda rekryteringsbasen för samhällsbyggnadsområdet. I detta utgör samverkan med högskolan i Gävle en del liksom med bl a Södertörns högskola, högskolan Dalarna, Mälardalens högskola och Örebro universitet.
En av KTHs komparativa fördelar när det gäller utbildning och forskning inom samhälls-byggnadsområdet är att vi har en stark forsk-nings- och forskarutbildningsbas. En annan är att det finns ett nätverk av yrkesverksamma som har lång erfarenhet. I reformarbetet ingår aktiva kontakter med såväl företag och myndigheter som professionella organisationer. Detta samarbete är fortsatt konstruktivt också med lantmätarnas organisationer. Den dialog som förs går just ut på att definiera KTHs roll som utbildare inom samhällsbyggnadsområdet. Det unika med området vid KTH är den framgång vi haft med utbildning på magisternivån. Antagningen till högre årskurs från andra högskolor och universitet i Sverige och internationellt är större än antagningen från gymnasieskolan.
Anders Victorin går i sin artikel till storms mot KTHs ledning för att inte lyssna på företrädare för andra vetenskaper än de teknikorienterade vid reformeringen av utbildningen inom samhällsbyggnadsområdet. Det kan vara på sin plats att notera fakultetsnämnden efter årsskiftet 2002 tillsatt en utredning om s k teknikkomplementära ämnens ställning vid KTH. Den leds av Folke Snickars med Hans Lind som sekreterare. I utredningen ingår Jörgen W Weibull, Handelshögskolan, Sverker Sörlin, Umeå universitet och SISTER och Charles Edquist, Linköpings universitet som externa experter. Ett omfattande arbete läggs ned på att föra en dialog med företrädare för teknikämnen inom KTH och företrädare för teknikkomplementära ämnen. Turen kommer så småningom också till Anders Victorin.
Arbetet med utbildningsreformen inom KTHs samhällsbyggnadsområde bedrivs med sikte på att universitetsstyrelsen ska fatta formellt beslut om det nya programmet, som utformas i enlighet med KTHs nya examensstruktur, i maj 2002. Större delen av Anders Victorins inlägg kan ses som ett inlägg i den pågående interna diskussionen om hur studie-planerna till slut ska utformas. Det har varit spännande att föra en del av den diskussionen inom Universitetslärarens spalter. Det kan noteras att Anders Victorin under den process som föregått artiklarna varken i ord eller i skrift vid något enda tillfälle framfört sina synpunkter till den arbetsgrupp inom utbildningsområde ILV som bereder frågan. Han verkar vara ute efter att knäppa på näsan snarare än att knäppa upp bonjourer.
ANDERS FLODSTRÖM
PROFESSOR, REKTOR KTH
FOLKE SNICKARS
PROFESSOR, DEKANUS ILV
