Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

STORA LÖNESKILLNADER IRRITATIONSMOMENT

Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan har flyttat in under samma tak. Det har tagit 20 år från idé till verklighet men nu står det där, Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik (SCFAB). – Alla är nöjda, säger Nils Elander, professor i teoretisk molekylfysik.

1 mars, 2002
Universitetsläraren

Den danska arkitekten Henning Larsens skapelse ligger likt en välvd dammvall på en sluttning ned mot Brunnsviken i norra Stockholm. KTH och universitetet har fått ett gemensamt hemvist för fysik, astronomi och bioteknik.
Enligt Nils Elander är personalen nöjd.
– KTH:s lokaler var slitna och universitetets lokaler var slitna. Nu har vi fina lokaler. Det är en miljö som är suveränt trevlig. Inte bara det, den är mycket väl genomtänkt.
Den välvda formen löper genom hela byggnaden. De korridorer som sträcker sig i längdriktningen böjer sig mjukt och gör att sikten från ena änden till den andra skyms. Samma form har den ljushall som delar byggnaden itu. Överallt gör de mjuka formerna sig påminda.
– Det böjda, det ljusa, lättar upp. Det känns lugnt och är harmoniskt att arbeta här. Vi bor inte i någon låda, säger Nils Elander.
Han tycker inte att det har varit svårt att flytta ihop med personal från ett annat lärosäte. Själv kommer han från Stockholms universitet, där han har arbetat sedan 1993.
– Som med alla sammanslagningar, om det så rör sig om högskolor eller företag, så är det olika kulturer som möts.

Inget påtvingat äktenskap
I de dagliga kontakterna mellan lärare och forskare från de två lärosätena har det inte varit några större problem. Nils Elander talar sig bland annat varm för det informella korridorsnack som uppstår.
Han påpekar samtidigt att mötena mellan personalen från lärosätena har funnits även innan SCFAB kom till. Det är människor som vill arbeta ihop.
– Man ska minnas att vi har flyttat ihop med folk som vi ville flytta ihop med. Det var inget påtvingat äktenskap.
Problemen finns istället i de administrativa systemen. SCFAB är ett KTH- och universitetsgemensamt äventyr och därför kommer pengarna från två håll.

Olika löner
Detta syns tydligast på lönerna.
– Lönerna är olika. Det är ett problem och ett irritationsmoment. En KTH-professor här tjänar mellan 8 000 och 9 000 kronor mer i månaden än motsvarande professor från Stockholms universitet.
Nils Elander har dock goda förhoppningar om att de skillnaderna på sikt ska bli mindre. I Göteborg har Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet sedan ungefär tio år tillbaka delat lokaler för de naturvetenskapliga ämnena. Där har det inneburit ett lyft för universitetspersonalens löner.
Om SCFAB har varit efterlängtat internt, så har det varit desto mer omstritt hos allmänheten och i den offentliga debatten. Byggnaden ligger i nationalstadsparken och motståndsgrupper har i flera omgångar försökt stoppa bygget. Bygglovet har flera gånger överklagats och försenat inflyttningen. Den officiella invigningen skedde så sent som i oktober, men undervisning började redan vid höstterminsstarten.

Förskönar området
Nationalstadsparken har också lett till en intern debatt, om än inte så livlig. Nils Elander har dock tagit det hela med ro.
– Tidigare låg det gamla rivningsfärdiga sjukhusbyggnader och en sopstation här. Att kalla det för en nationalstadspark är bara patetiskt, säger han.
– Och nu har vi istället fått en vacker byggnad som bidrar till att försköna området.
Det nya centret har kostat drygt 1,1 miljarder kronor. Projektet har finansierats genom försäljning av fastighetsobligationer på börsen. Konstruktionen gör att hyran kan hållas på en relativt låg nivå. Dessutom har hyreskontraktet en löptid på 25 år.

ADAM ENGSTRÖM

”HÖJ LÖNERNA SÅ SNART SOM MÖJLIGT”

– Höj lönerna, säger Björn Birath, ombudsman på SULF i en kommentar till de stora löneskillnaderna vid Stockholms centrum för fysik, astronomi och bioteknik.
– Som jag ser det finns det två problem med lönerna vid KTH och Stockholms universitet. För det första är lönerna alltför låga både vid KTH och vid universitetet. Lönerna är överhuvudtaget inte konkurrenskraftiga för svenska universitetslärare, forskare och doktorander. Det gäller oavsett ämnesinriktning och lärosäte.
Otillräckliga anslag
– De låga lönerna beror främst på otillräckliga anslag från statsmakterna. Något som i sin tur tvingar högskolorna att öka uttaxeringarna från de externa forskningsmedel som kommer från stiftelser, företag och utländska givare. Externa givare som då i ökad utsträckning tvekar att finansiera forskning vid svenska lärosäten på grund av de kraftiga avbränningarna. Det blir allt mindre forskning för pengarna.
Han fortsätter:
– Det andra problemet, det som Nils Elander pekar på, är att lönerna för likvärdiga forskare är klart lägre vid universitetet än vid KTH. Löneskillnader som upplevs som orättvisa. Det finns inga som helst formella hinder att höja relativlönerna för de universitetsanställda. Det tycker jag att de lokala förhandlarna vid universitetet bör göra så snart som möjligt.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023