Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

1 februari, 2002
Universitetsläraren

I Universitetsläraren nr 20/2001 ifrågasätter Ann Fritzell universitetskanslerns uppgifter och därmed de faktauppgifter som återfinns i Högskoleverkets Årsrapport 2001 vad gäller pensionsavgångar bland högskolelärare. Enligt Fritzell uppger Högskoleverket att 25 procent av lärarna pensioneras den närmaste tioårsperioden. Själv kommer hon fram till att det är 35 procent av lärarna som pensioneras under denna tid.
Vad är det som gäller? Vem räknar rätt? Ja, såväl Fritzell som Högskoleverket har rätt, det som rör till det hela är att vi använder oss av olika populationer. I Årsrapporten beaktar Högskoleverket konsekvent samtliga lärare och forskare. Det är alltså cirka 25 procent av populationen lärare och forskare som når pensionsåldern den närmaste tioårsperioden. Detta och ingenting annat uppges i Årsrapporten.
Om man som Fritzell väljer att studera en helt annan population, nämligen enbart summan av lärarkategorierna professor, lektor och adjunkt, blir det självklart andra siffror. Andelen av dessa lärare som 1999 var 55 år och däröver var 31 procent, vilket lätt kan beräknas ur tabellen på sidan 50 i Årsrapporten.

Syftet med den analys som presenterades i Högskoleverkets Årsrapport var dels att belysa åldersfördelningen hos samtliga lärare och forskare vid universitet och högskolor, dels att beskriva utvecklingen av åldersstrukturen inom olika verksamhetsområden sedan 1995, med speciellt fokus på professorer och lektorer. Som underlag för denna analys användes individstatistik från SCB avseende läget i oktober 1999, vilket var de senast tillgängliga uppgifterna då analysen gjordes. Genom att använda individstatistiken kunde analysen brytas ner såväl på olika personalkategorier som på verksamhetsområden. Som framgår av årsrapporten var andelen lärare och forskare som var 55 år och däröver 26 procent 1999 och 20 procent 1995. Det kan tilläggas att i mitten av 1980-talet var motsvarande andel cirka 15 procent.
Analysen visar att ålderssammansättningen varierar mycket mellan olika verksamhetsområden. T.ex. var andelen professorer som var 55 år eller däröver 57 procent inom humaniora/teologi och 55 procent inom samhällsvetenskap. Inom teknik och naturvetenskap var denna andel 47-48 procent.
Slutsatsen av Högskoleverkets analys i årsrapporten var att utvecklingen med en åldrande lärarkår och stora pensionsavgångar framöver kan medföra rekryteringsproblem för lärosätena. Ökningen av antalet pensioneringar kan bli kraftig. Preliminära beräkningar visar att under perioden 2001-2005 går dubbelt så många högskolelärare i pension som tio år tidigare (1990-1994). Och redan under perioden 2006-2010 sker ytterligare en fördubbling av antalet pensioneringar. Som framgår ovan varierar dock situationen mellan olika verksamhetsområden.
Precis som Fritzell anser Högskoleverket att frågan om rekrytering av lärare till universitet och högskolor är en mycket viktig fråga. Det är synnerligen angeläget att antalet högskolelärare inte minskar i takt med att fyrtiotalisterna pensioneras. Det är också mycket viktigt att andelen lärare med doktorsexamen ökar. Högskoleverket har vid upprepade tillfällen betonat vikten av att ytterligare öka satsningen på forskarutbildningen för att säkerställa rekryteringen av forskarutbildade lärare.

Högskoleverket har emellertid också betonat att de stora pensionsavgångarna ökar möjligheterna till omstrukturering och nyorientering av verksamheten.
Högskoleverket och SCB driver ett utvecklingsprojekt om personalstatistiken som inom en snar framtid kommer att resultera i att vi kan redovisa samtliga lärare och forskare vid alla universitet och högskolor efter ålder fördelade på ämnen. Detta har inte varit möjligt tidigare. Härigenom kan ännu mer detaljerade analyser göras. Den nya ämnesbaserade personalstatistiken ger tillsammans med studier av resursutveckling, studerandetillströmning, forskarutbildning och personalrörlighet bättre möjligheter att kunna förutse inom vilka områden det kan bli rekryteringsproblem. Inte minst viktigt är att bedöma om nuvarande satsningar på forskarutbildningen kommer att vara tillräckliga för att täcka nyrekryteringsbehovet inom olika ämnen eller ämnesområden.

ONNI TEGNER
Utredare
Högskoleverket

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023