Eve står för tillfället stilla. När roboten forskar rör de vita armarna sig snabbt, kopplar ihop olika system, fyller på vätskor och flyttar prover. Eve är ett automatiserat laboratoriesystem som använder artificiell intelligens. Den tar på egen hand fram hypoteser, skapar och genomför experiment för att testa dem, analyserar resultaten och gör sedan om experimenten för att kontrollera att resultaten stämmer.
Eve letar efter kemiska föreningar som kan användas i läkemedel mot försummade tropiska sjukdomar som drabbar fattiga människor på landsbygden i Afrika, Asien och Latinamerika.
– Den har upptäckt att ämnet triklosan är effektivt mot parasiten Plasmodium falciparum, som orsakar en form av malaria som dödar hundratusentals barn under fem år i Afrika. Eve har också hittat en molekyl som skulle kunna användas i läkemedel mot covid-19, säger Ross King, professor i maskinintelligens vid Chalmers tekniska högskola, som utvecklat forskarroboten.
Han visar runt i Kemihuset där robotlabbet – King Labb – fått sitt namn efter honom, och berättar att Eve kan processa betydligt mer information än en människa eller en maskin utan AI. Snabbt och systematiskt går den igenom tusentals kemiska föreningar i sin jakt på en molekyl som skulle kunna döda parasiter eller covid-19-virus.
– Eve lär sig snabbt att se mönster och kopplar ihop molekylernas form med hur väl de fungerar mot en viss sjukdom. Den blir då bättre på att välja vilka ämnen som ska testas och behöver inte gå igenom hela ämnesbiblioteket.
Ross King visar vägen genom Kemihusets vindlande korridorer med många säkerhetsdörrar och fram till sitt arbetsrum. Berättar att han tagit fram forskarroboten för att göra vetenskapen mer effektiv.
Den moderna naturvetenskapliga metoden har, sedan den uppfanns på 1600-talet, förändrat människans livsvillkor i grunden; miljarder människor har bättre levnadsstandard i dag än vad kungligheter hade då.
– Det är fantastiskt, men jag upplever att politiker och vanliga människor inte uppskattar det fullt ut. De verkar tro att det alltid har varit så här. Men vi står fortfarande inför många utmaningar, som klimatkrisen, pandemier, att en av tre människor drabbas av cancer och många lever fortfarande i extrem fattigdom.
Om alla världens länder gick samman och delade resurser, menar Ross King, skulle vi kanske kunna hantera problemen med dagens kunskap och teknik. Men han ser inte några tecken på att det skulle hända. Inte minst för att människor i rika länder skulle behöva sänka sin levnadsstandard.
– Det enda hopp jag kan se, är att vetenskapen blir mer effektiv med hjälp av AI.
Från början läste Ross King mikrobiologi i hemlandet Skottland. Av en slump kom han in på datavetenskap och maskininlärning, då datorer lär sig att lösa uppgifter på egen hand.
Omvärldens intresse för artificiell intelligens har gått upp och ner genom åren, berättar han. När Ross King skrev sin doktorsavhandling om att förutspå proteinstrukturer med hjälp av maskininlärning i mitten av 1980-talet, höll fältet på att återhämta sig från den senaste AI-vintern.
Under 1960-talet hade det brittiska statliga forskningsrådet investerat stora pengar i AI-forskning, men började under 1970-talets första år undra om det var en bra idé.
– De satte en framstående matematiker, James Lighthill vid Cambridge University, på att utreda om det fanns någon framtid inom AI. Hans slutsats var att det inte fanns det. Hans rapport ledde till att AI-forskningen i världen saktade ner under ett decennium.
Ross King gjorde ett antal postdoks men hade svårt att få fast jobb. ”Varför har du gjort så mycket grejer om biologi och kemi?” undrade datavetarna. ”Du är inte en av oss!” sa biologerna. Till slut blev han anställd vid det lilla lärosätet Aberystwyth University i Wales.
Snart därefter kom forskningen om mänskliga gener igång ordentligt och plötsligt var det inte så illa att kunna både datorer och biologi. Han blev snabbt professor och började i slutet av 1990-talet att bygga sin första forskarrobot, Adam, som studerade metabolismen hos bagerijäst. Jästceller fungerar i princip på samma sätt som mänskliga celler och kan användas för att förstå även dessa.
Adam satte upp hypoteser och gjorde experiment som bekräftade funktionen hos flera gener – och blev världskänd som den första forskarroboten som gjort en vetenskaplig upptäckt på egen hand.
– Vi var väldigt glada, det kändes som att vi hade gjort världsförändrande forskning. Det var den största forskningsnyheten under en dag och jag fick mina 15 minuter i rampljuset. Sedan kunde jag inte få någon mer finansiering, eftersom det var ekonomisk kris.
Ross King …
… är 62 år och professor i maskinintelligens vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han är anställd till 80 procent av Chalmers och till 20 procent av Cambridge University.
Han bor i Mölndal, söder om Göteborg och promenerar gärna längs den vackra kusten och i sin närmaste skog.
1996 samarbetade han med musikern Colin Angus från det skotska psykedeliska bandet The Shamen och utvecklade mjukvaruprogrammet Protein Music som översätter dna-sekvenser till musik. Resultatet blev låten S2 Translation och en vetenskaplig artikel.
Efter fem år fick han äntligen forskningsmedel och kunde bygga klart nästa generations forskarrobot, Eve. Ross King är stolt över att roboten upptäckt att ämnet triklosan kan döda malariaparasiter, men är frustrerad över att det sedan är svårt att utveckla faktiska läkemedel.
– Vi forskare har inte resurserna som krävs och för läkemedelsföretagen är det inte värt att utveckla behandlingar eftersom människor i Afrika är för fattiga för att betala för dem.
I dag finns omkring hundra forskningsrobotar runt om i världen. De används inom akademin, statliga laboratorier och av privata företag för att bland annat hitta nya läkemedel och material till batterier och solpaneler. Regelbundet kommer listor över vilka jobb som är hotade av AI. Ross King tror inte att universitetslärare och forskare har något att oroa sig för – än.
För närvarande jobbar maskiner och människor bättre ihop än var för sig, menar han.
– Vetenskapens framtid bygger på att robotar hjälper mänskliga forskare att komma på och testa nya hypoteser och experiment. Men på längre sikt tror jag att AI-forskare blir bättre än människor på vetenskap.
AI skulle också kunna göra undervisningen mer effektiv, anser han. Studenter skulle kunna få en egen personlig AI-lärare som utgår från varje individs kunskapsnivå och inlärningstakt.
– Vi vet att en-till-en-undervisning är bättre för inlärning än föreläsningar i storgrupp. De mänskliga lärarna skulle kunna komma in när AI-systemet misslyckas med att lära ut något till en student.
Det är inte heller vetenskapens uppgift att förse forskare och lärare med arbete, tillägger han.
– Det är inte därför regeringen investerar pengar i akademin. Forskare och lärare har inte rätt att få betalt i all evighet om de inte är produktiva jämfört med maskiner.
Ross King är en av grundarna av The Nobel Turing Challenge, där målet är att utveckla AI-forskare som kan producera forskning på Nobelprisnivå till år 2050.
Kommer ni att nå det målet?
– Jag tror det. Sannolikheten har ökat rätt mycket på senare tid, tack vare AI-utvecklingen med språkmodeller som Chat GPT.
Skulle en AI kunna få Nobelpriset?
– Nej, Alfred Nobel gjorde rätt klart i sitt testamente att priset ska gå till en människa.
Men det är inte alla som gillar utvecklingen. Det finns exempel på forskare inom robotvetenskap som blivit utsatta för hot och våld på grund av sitt arbete.
– Det finns personer som är oroliga för AI och vill stoppa utvecklingen. Folk har sagt till mig att jag har gjort något hemskt genom att skapa forskarrobotar, att de kan äventyra planeten genom att till exempel göra det enklare att ta fram biologiska vapen.
Vad svarar du då?
– Att forskning är ett tveeggat svärd. Vetenskap och teknologi är generellt till nytta för mänskligheten, men samma teknologi kan användas till gott och ont. Jag menar att vi har en skyldighet att försöka stoppa klimatförändringarna och hjälpa fattiga människor.
Ross King är inte en av dem som är rädd för att AI ska utvecklas till en ond varelse med egen vilja och agenda. Däremot är han orolig för att tekniken ska hamna i orätta händer och användas för att utveckla exempelvis just biologiska vapen.
Nästa gång hörs vi över video, Ross King befinner sig i huset i Wales som han har kvar från tiden vid Aberystwyth University. Han riktar datorn mot fönstret.
– Det är så vackert här. Det är dimmigt, annars skulle du se havet och bergen där borta.
Det var 2019 som Ross King blev kontaktad av Wallenberg AI, autonomous systems and software program, Wasp, och fick finansiering för att bygga nästa generations forskarrobot, Genesis. Då flyttade han och Eve från University of Manchester till Chalmers. Men just nu ser det mörkt ut för Eve.
Våren 2023 flyttade Ross King och delar av hans grupp från institutionen Life Sciences till institutionen för datavetenskap. Forskargruppen och institutionerna skrev en överenskommelse om flytten samt att gruppen hade rätt att disponera sina kontor och labb hos Life Sciences på samma villkor som andra forskargrupper vid Chalmers.
I oktober samma år fick Ross King veta att hela Kemihuset ska byggas om och att hans labb ska rivas för att ge plats åt grundutbildningen. Han blev bestört – Eve kan vara i bruk i fem till tio år till, men är för gammal och ömtålig för att flyttas, förklarar han. Renoveringen, som ska inledas 2025, innebär slutet för forskarroboten och studierna av försummade tropiska sjukdomar och covid-19.
– Jag är väldigt besviken. Jag har tillbringat år med att bygga robotarna och Eve är, vid sidan av Adam, det mest kända jag har gjort.
Ross King anser att hans labb inte behöver renoveras.
– För mig är det obegripligt att man gör om dyra labb till lokaler för grundutbildningen. Jag har inte fått någon rimlig förklaring till beslutet. I mitt hemland Storbritannien håller universiteten underskrivna överenskommelser och slösar inte med offentliga medel.
Enligt Fredrik Nilsson, vicerektor för campus och hållbar utveckling vid Chalmers, är Kemihuset gammalt och behöver totalrenoveras. Lärosätets verksamhet vid Campus Lindholmen flyttas samtidigt till Campus Johanneberg, där Kemihuset ligger, och det behövs plats för fler studenter. 2019 inleddes en förstudie för projektet och 2023 genomfördes ett programarbete där berörda institutioner involverades.
Ross Kings grupp kom med först i slutet av programarbetet, efter att styrgruppen upptäckt att den inte involverats i tillräckligt hög grad.
– Det är många forskargrupper som får flytta sina labbverksamheter, säger Fredrik Nilsson.
Däremot ska det byggas ett nytt labb för nästa generations forskarrobot, Genesis. Den tillverkas i USA och beräknas vara klar inom 1,5 år. Ross King berättar att Genesis, precis som Adam, ska forska om jästceller, men i betydligt större skala.
– Det sker tusentals kemiska reaktioner i en levande cell och det är komplicerat att försöka förstå hur det fungerar. Det är också svårt, både AI- och ingenjörsmässigt, att designa experimenten. Att utveckla Genesis har tagit fem år och det är spännande att vi snart kan börja använda den, säger Ross King.
Bibliska namn
Ross Kings första forskarrobot är döpt dels efter Adam i bibeln, som av vissa ses som den första forskaren, dels efter den skotske ekonomen Adam Smith, som brukar kallas för den moderna ekonomins fader och intresserade sig för hur fabriker kunde bli mer effektiva.
Eve är en mer elegant och väldesignad robot. Hans tredje forskarrobot är uppkallad efter Genesis, som betyder ”ursprung” på grekiska och även är namnet på Första Moseboken, som innehåller skapelseberättelsen.
