SULF:s förhandlingschef, Robert Andersson, berättar att övergången till lönesättande samtal generellt har kommit längre vid små lärosäten än vid större.
– De flesta mindre lärosäten har åtminstone pilotverksamhet igång, så att de har lönesättande samtal igång i någon del av verksamheten. Bland de stora universiteten är det bara Göteborgs universitet som kommer att ha lönesättande samtal fullt ut för alla redan i höst, utom för doktorander, säger han.
En översikt visar att exempelvis Mälardalens högskola tillämpar lönesättande samtal fullt ut och Karolinska institutet har infört dem i stor skala.
Linköpings universitet och Linnéuniversitet använder lönesättande samtal i vissa delar av organisationen och har planer för införandet i resten av organisationen. Luleå tekniska universitet är också på väg och vid Sveriges lantbruksuniversitet har en del verksamheter infört modellen.
Lunds universitet har beslutat att stegvis införa lönesättande samtal till 2018, då de ska gälla för alla. Uppsala kommer att i höst börja med delar av administration medan universiteten i Stockholm och Umeå inte har kommit lika långt.
Hoppas skapa bättre dialog
Robert Andersson tror att lönesättande samtal gör att medlemmarna uppmärksammar saker som gällde redan tidigare men som man förut kanske inte tänkte så mycket på.
– Som att det är individuell lönesättning, och att det förhoppningsvis finns lönekriterier vid lärosätet. Fördelar är att man kan hoppas att individen får en större förståelse för hur lönen sätts och hur det fungerar och hur man kan påverka sin lön.
En förhoppning är också att medlemmarna ska få en bättre dialog med sin chef även i andra frågor än lön.
– Och vi i SULF vill slå ett slag för möjligheten att träffa enskilda överenskommelser, som fler eller färre semesterdagar med tillhörande justering av lönen eller högre avsättning till pension. Det blir kanske större möjligheter till det när man diskuterar direkt med chefen.
Arbetsgivaren måste lätta på kontroll
Bland svårigheterna med lönesättande samtal är att lärosätenas organisation måste anpassas.
– En av anledningarna till att processen går långsammare vid större lärosäten kan vara att det tar längre tid för dem att se över organisationen och anpassa den till lönesättande samtal. Exempelvis har cheferna i dag kanske alltför många anställda och klarar därför inte av att sätta löner för dem genom lönesättande samtal, säger Robert Andersson.
– Det vill också till att arbetsgivaren litar på sina chefer och släpper en del av sin kontroll; att man låter cheferna fördela fritt utifrån sitt mandat och att de har ett rimligt antal underställda. Ibland hör man antydningar om att det finns en kontrollstation högre upp i organisationen som kontrollerar hur chefen sätter lönerna. Och det är inte meningen, det är ju inte lönesättande samtal om inte chefen har fullt mandat att sätta löner inom sin budget.
Alla känner sig inte bekväma
En annan nackdel är att alla medlemmar inte är bekväma med att själva förhandla om lönen.
– En del medlemmar kan uppleva att de blir lämnade för sig själva och att de får sköta sin lön själva, särskilt om de har en dålig relation till sin chef. Men tanken med lönesättande samtal är ju att det är medlemmen själv som bäst vet vad man har åstadkommit, det kan vara svårt för fackliga företrädare att veta.
Det nya sättet att bestämma lönerna ställer andra krav på facket.
– Nu ska de lokala företrädarna vara stöd och ge råd till medlemmarna, i stället för att gå in och diskutera enskilda individers lön direkt.
Tänk igenom nästa steg
Om chef och medarbetare blir oense om löneökningen ska man kunna gå vidare för att lösa motsättningen.
– Jag tror att våra lokala fackliga företrädare upplever lite oklarheter kring hur man ska hantera oenigheter. Parterna lokalt bör i förväg noga tänka igenom hur man ska hantera nästa steg och vad medlemmen då har att förvänta sig. Det är inte givet att det ska bli någon förändring av det förslag chefen kommit med för att man blir oense, men det ska inte vara omöjligt att få en förändring om det är något som missats eller blivit fel i bedömningen.
Under hösten kommer det att finnas ett partsgemensamt stöd till lärosäten och andra myndigheter som nyligen börjat med lönesättande samtal. I oktober arrangeras en facklig konferens om lönesättande samtal till stöd för lokala fackliga företrädare.
Inga stora reaktioner
Robert Andersson säger sammanfattningsvis att införandet av lönesättande samtal tycks ha gått oväntat obemärkt förbi bland medlemmarna.
– Några större reaktioner har inte nått oss centralt, vare sig positiva eller negativa. Jag trodde innan att det skulle kunna bli mer dramatiskt, men det är samtidigt främst våra lokala företrädare som träffar medlemmarna och det finns så klart olika uppfattningar där ute. Samtidigt får man komma ihåg att vi är i början av en process där effekterna kommer att visa sig vartefter.
