Att gå i någon annans skor, det uttrycket har vi alla hört. Det fångar in flera olika aspekter av vad empati är.
Man brukar tala om tre olika typer; den kognitiva empatin, som handlar om att ta någon annans perspektiv. Den emotionella, som handlar om att känna vad någon känner. Och medkänsla, att förstå vad någon behöver och vilja ge det.
Om detta undervisar Lasse Lychnell som är doktor i företagsekonomi. Han vill att studenterna på Handelshögskolan ska få med sig alla tre typerna, men framför allt att de ska känna.
– Jag tänker att medmänsklighet behöver finnas överallt. Annars formar vi lätt en värld som inte blir så skön att leva i. Men empati är för våra studenter också en nödvändig kompetens. Många av dem blir ledare, de ska arbeta med människor.
Lasse Lychnell
Doktor i företagsekonomi, Handelshögskolan
För hans egen del började insikten om vikten av empati med en jobbig period i livet. Det sista året som doktorand jobbade han dygnet runt med sin avhandling. Hur han egentligen mådde under det året minns han inte mycket av i dag.
Efter disputationen drog han i nödbromsen. Meditation och experimenterande i olika sätt att öka kontakten med sig själv, visade sig också öka empatin. Både för Lasse Lychnell själv och för hans medmänniskor.
Den personliga utvecklingen sammanföll med en ny inriktning på Handelshögskolan: i enlighet med den ska de studenter som examineras vara empatiska och kulturellt känsliga samt reflekterande och självmedvetna.
Tillsammans med kollegan Emma Stenström satte Lasse Lychnell samman en kurs som gavs första gången 2017. En övning han använt ofta går ut på att studenter delas in i par. De får turas om att å ena sidan berätta om en stark erfarenhet, och å andra sidan vara den som lyssnar aktivt. Inga hummanden, inga goda råd, inget avbrott. Bara lyssna.
– Jag börjar med att skapa en trygg miljö i klassrummet. Sen är det studenterna som gör jobbet. Det brukar bli en speciell stämning. Man känner sig sedd, blir en del av något större. Kanske har man också fått ett annorlunda förhållningssätt när man tillåtit sig att lyssna.
Undervisningen är grundad i hans egen erfarenhet av att befinna sig i vad han kallar ”ett hållande sammanhang” och att dela med sig till andra av personliga händelser eller utmaningar. Lyssnandet är själva huvudsaken. Spontant vill man som lyssnare ta plats, ge ett gensvar. Att avstå från det ger möjlighet att släppa in den andre, att hitta kontakt med empatin.
– Jag håller mig enkel teoretiskt. Det viktiga är att skapa förutsättning för erfarenheten att känna empati. Begrepp kan vara ett stöd. Men börjar man tänka för mycket går blodet – bildligt talat – upp till hjärnan i stället för till hjärtat. Detta handlar om att känna, säger Lasse Lychnell.
Ett vanligare sätt att arbeta med empati är skönlitteratur. Det finns mycket forskning om skönlitteratur som verktyg, men inte så hög samstämmighet i frågan om huruvida läsning faktiskt ökar empatin, konstaterar Anja Rydén Gramner, som forskar i pedagogik vid Linköpings universitet.
– Skönlitteratur kan bidra till att man lär sig om sig själv som person och om sitt förhållande till känslor. Att man blir bättre på att förstå andras perspektiv, att man utvecklar sina förmågor att reflektera. Man vet inte om det funkar i alla situationer, men det är anledningarna till att man gärna använder den.
Anja Rydén Gramner
Forskar i pedagogik vid Linköpings universitet
I sin avhandling Cold Heart Warm Heart: on fiction, interaction, and emotion in medical interaction (2022) undersökte hon vad som händer i klassrummet när läkarstudenter använder skönlitteratur för professionsutveckling. Det hon såg var att det inte bara är att kasta in en bok i en grupp och därefter ha en diskussion.
– Empati är en viktig professionell förmåga, och skönlitteratur skapar möjlighet att utveckla den. Men det är många aspekter som påverkar om det blir bra. Det beror på gruppen, studenten och handledaren om det uppstår ett konstruktivt samtal.
Hon fortsätter sin forskning i ett nytt projekt som hon hoppas kunna komplettera med att titta på andra professionsutbildningar där skönlitteratur används, som Handelshögskolan, polisutbildningen, socionomutbildningen och juristutbildningen.
– När läsning av skönlitteratur inte är reglerat kan det bli svårare att hitta användningen än på läkarutbildningen. Men vi vet att det finns.
Exempelvis polisutbildningen i Stockholm har använt litterära reportage som ”Lasermannen” och ”No tears for queers”. Hur känns det att vara jagad för att man har ett utseende som inte är svenskt? Att vara homosexuell och utsatt för ett hatbrott?
– Ambitionen är att öka empatin och det är jätteviktigt. Men jag måste kasta in en brasklapp: skönlitteratur är inte en quick fix. Det behöver finnas en medvetenhet i användandet. Därför är klassrumsforskningen viktig, för att hitta en best practice.
Kanske kan något som kallas ”empatiska samtal” ge viss input så länge? Hilmar Thór Hilmarsson undervisar psykologer och psykoterapeuter i empatiska samtal vid Mittuniversitetet i Östersund, och har skrivit ett antal böcker i ämnet.
Hans studenter får öva empati med rollspel. En student får vara en motsträvig patient, en annan är psykolog. Samtalet spelas in, och de får feedback på inspelningen.
– Syftet är att bli medveten om sitt samtalsbeteende och utifrån den forskning som finns kunna beskriva sina val: ”Här valde jag att bekräfta, patienten behövde trygghet”. ”Här valde jag aktivt lyssnande och här en fråga.”
Hilmar Thór Hilmarsson
Undervisar psykologer och psykoterapeuter i empatiska samtal vid Mittuniversitetet i Östersund
Alla kan bli bättre på empati, anser han. Uppstår svårigheter eller motsättningar i ett samtal i vardagen så uppstår också möjligheten att träna på empati:
– Vi kan välja empati genom att ställa bra frågor och ha ett bekräftande och stödjande lyssnande. Därefter går vi vidare till frågor som skapar samarbete; ”Kan vi göra så här?”
I sin roll som universitetslärare använder Hilmar Thór Hilmarsson empati för att motverka den stress som kan uppstå hos studenter i känslan av att inte hänga med, exempelvis.
– Stress kan påverka till en kritisk och vass attityd. Hur kan vi hjälpa till? Jo, genom att förstå, lyssna och bemöta med vänlighet. Så kan vi få bra stämning och bra diskussioner i klassrummet.
Så kan du lära ut empati
- Börja med varför – varför är empati viktigt i just ditt ämne?
- Utforska din egen empati så kan du bättre inspirera andra.
- Håll teorin enkel. Låt fokus ligga på att skapa erfarenheter där studenterna får känna empati.
- Skapa en trygg plats. Sätt ramar där deltagare kan möta erfarenheter med ett öppet sinne.
- Bjud in till utforskande – empati kan inte forceras fram.
- Läs böcker om samtal och bemötande.
- Tänk igenom dina lite svårare samtal – ha en plan.
- När litteratur används, välj hela verk (noveller, romaner, dikter) i stället för utdrag.
Källa: Intervjupersonerna i artikeln
