I enkäten instämmer 71 procent inom högskolan helt eller delvis med att ”jag upplever ofta stress till följd av mitt arbete”.
– Det är ju oroande högt, säger Sandra Hellstrand som är postdoktor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och sitter i sektionsstyrelsen för ST vid lärosätet, liksom i styrelsen för ST:s avdelning för universitets- och högskoleområdet.
37 procent jobbar övertid minst en gång i veckan. 67 procent av de som jobbar övertid gör det för att de inte hinner med sina arbetsuppgifter.
Sandra Hellstrand
Postdok vid Uppsala universitet och ledamot i sektionsstyrelsen för Fackförbundet ST
– Det är också orimligt höga siffror, och vi vet att detta ofta inte är beordrad övertid. Så vi har dubbla problem: för mycket stress och övertid, och övertid som ofta inte kompenseras.
Stress ger i sin tur utslag i hög sjuknärvaro.
– Folk går tillbaka till arbetet innan de är fullt återställda, vissa till och med förväntas arbeta på distans när de är sjuka, säger Sandra Hellstrand.
ST:s arbetsmiljöenkät gick ut till förbundets samtliga medlemmar, och har en svarsfrekvens på 38 procent. För Universitetsläraren har ST plockat ut enkätsvaren från medlemmarna inom universitet och högskola, och det handlar om 3 472 personer.
ST organiserar samtliga yrkeskategorier på lärosätena. Detta, menar Sandra Hellstrand, innebär att enkäten ger en heltäckande bild av hur arbetsmiljön är på lärosätena, och inte bara för vissa personalgrupper.
17 procent av de svarande inom högskolan bedömer att de inte kommer att kunna arbeta fram till pensionen med nuvarande arbetssituation. För 82 procent av dessa handlar det om att det är för mycket stress, medan 18 procent hänvisar till att arbetet är för fysiskt krävande.
– Det här visar på betydelsen av organisatorisk och social arbetsmiljö. Nu kommer vi att lyfta resultaten av enkäten på våra läroäten och arbetsmiljöarbetet kommer att fortsätta under våren, säger Sandra Hellstrand.
Anita Pettersson Strömbäck är huvudarbetsmiljöombud vid Umeå universitet och delar bilden av den höga arbetsbelastningen. Hon understryker vikten av att jobba vidare med så kallade friskhetsfaktorer, och de ger ST:s arbetsmiljöenkät också en bild av.
44 procent av de svarande inom högskolan instämmer helt i att deras fysiska arbetsmiljö är bra, 47 procent instämmer delvis. Det som flest personer har synpunkter på är dålig ventilation och för få tysta ytor.
Vad gäller den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är det betydligt färre som är positiva: 26 procent instämmer i att den är bra, och 50 procent instämmer delvis.
Det som upplevs som bra är i fallande ordning: eget inflytande över arbetet och arbetstiden, bra samarbete med kollegor, varierande arbetsuppgifter och ”högt i tak”. Stor arbetsmängd, otydliga förväntningar, ständiga förändringar och ledarskapet, är vad som oftast uppges vara källan till den dåliga arbetsmiljön.
Anita Pettersson Strömbäcks analys är att den ökade arbetsbelastningen kommer av att det finns två konkurrerande styrlogiker på lärosätena.
Anita Pettersson Strömbäck
Huvudarbetsmiljöombud vid Umeå universitet
– Vi har jättehård ekonomistyrning ända tills vi kommer ner på golvet, och där pratar vi profession och kvalitet. Och eftersom kvaliteten inte ryms inom den budget vi har fått så jobbar vi gratis för att ge studenterna bra utbildning.
Ekonomistyrningen måste tas hela vägen om den ska få råda, menar hon.
– Då får väl läraren spela in alla föreläsningar för att vara kostnadseffektiv och sedan kan läraren använda sin tid till att göra examinerande aktiviteter med studenterna.
Däremot, påpekar hon, är det inte kostnadseffektivt att en professor försöker texta sitt inspelade undervisningsmaterial.
– Det finns ju ingen så dyr textare som en professor!
