Ändringar i högskoleförordningen tar viss tid och det innebär att det blev kort remisstid på delar av utredningen ”Ökad kompetens i säkerhetsfrågor vid universitet och högskolor” som letts av Peter Egardt.
När det gäller utredningen som helhet ska remissvaren lämnas till utbildningsdepartementet 21 mars, men två avsnitt måste besvaras redan 14 februari. Regeringen vill alltså få snabb respons på det som handlar om att styrelsernas ansvar för lärosätenas säkerhet ”bör förtydligas” vilket innebär att det måste skrivas in i högskoleförordningen.
Vad det utvidgade ansvaret omfattar listas i punkter där styrelserna, enligt Egardts förslag, får ansvar också för operativa detaljer gällande hur lärosätenas säkerhetsarbete utförs. Styrelserna ska ”säkerställa att innehållet i myndighetens interna regler, arbetssätt och stöd utvärderas samt vid behov anpassas”. Hur det mer konkret ska genomföras att styrelserna också ska ”upprätta interna regler, arbetssätt och stöd som behövs” framgår inte av utredningen.
Kompetens i säkerhetsfrågor
Ett annat avsnitt där det brådskar med remissvar gäller att nomineringskommittéerna (som föreslår styrelseledamöter) ska få ett utvidgat uppdrag. De ska framöver beakta aspekten att kompetens i säkerhetsfrågor finns i styrelsen som helhet. Utredaren tillägger att sådan kompetens dock inte betyder krav på expertkunskaper i säkerhetsfrågor.
För att styrelseledamöternas kompetens i säkerhetsfrågor ska höjas föreslås också att regeringen ger Försvarshögskolan i uppdrag att utforma en sådan kompetensutveckling. Det ska vidare inrättas en stödfunktion i säkerhetsfrågor för universitet och högskolor.
Utredaren föreslår också att rektorer i vissa fall ska säkerhetsprövas. Men det ska endast omfatta rektorer vid lärosäten ”som bedriver säkerhetskänslig verksamhet”.
