Tidsoptimisten Holger sveper in tio minuter sen till mötet och hojtar: ”Ah tjena, förlåt, nu är jag sen igen, herregud ni skulle ha hört vad som hände! Jaha ni har börjat, jag går och hämtar kaffe.” Kollegorna skojar med: ”Ja Holger, du har väl aldrig kommit i tid i hela ditt liv!”
– Tidsoptimisten kommer alltid för sent och lämnar aldrig material i tid. Det finns inget ont uppsåt, det bara blir så. Ofta bidrar vi andra till att upprätthålla beteendet genom att skoja med i stället för att markera, säger Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet.
Tillsammans med psykologkollegan Anders Wahlberg har han skrivit boken Jäkla människa! – En handbok i hur du hanterar jobbiga människor på arbetet (Liber, 2011), baserad på deras erfarenheter som psykologer inom arbetslivet. Mattias Lundberg föreläser också om vad han kallar besvärliga beteenden på jobbet.
– Ett besvärligt beteende sker inte en gång utan det finns en systematik. Det drabbar omgivningen negativt och leder till att kollegorna inte vill jobba med personen.
Så förekommer du besserwissern
Ett annat vanligt beteendemönster står besserwissern för. Personen som alltid ska ha sista ordet, älskar sin egen röst och gärna säger saker som andra redan har sagt. Beteendet beror, enligt Mattias Lundberg, inte sällan på att personen behöver bekräftelse. En lösning kan vara att förekomma hen, att till exempel säga: ”Hej och välkomna till det här mötet, i dag ska vi prata om spik. Det är så skönt att vi har Urban här i dag, han är expert på spik och fastnar vi i diskussionen kan vi fråga honom.”
– Då behöver han inte söka bekräftelse, vi har redan lyft upp honom på en piedestal.
Tre typer av smitare
Smitaren är, enligt Mattias Lundberg, personen som inte gör jobbet och aldrig är på plats. Han delar in beteendet i tre versioner. Den ointresserade smitaren kommer för sent, tar långa luncher och producerar inte det hen ska. Här behöver chefen konfrontera och eventuellt, som en sista utväg, vidta arbetsrättsliga åtgärder.
Den drabbade smitaren har inte för avsikt att smita, men råkar ständigt ut för saker som hindrar personen från att göra sitt jobb.
Den rädda smitaren låter gärna kollegorna ta olika arbetsuppgifter eftersom hen är rädd att misslyckas. Den sistnämnda är särskilt vanlig inom akademin, säger Mattias Lundberg.
– Okunskap och icke-förmåga ses som något fult. Det leder till en kultur där vi inte vågar erkänna att vi inte kan. Ledningen behöver skapa en tillåtande arbetsmiljö där människor vågar erkänna att de inte klarar saker och se till att de får kompetensutveckling.
Dela ut konkreta uppgifter
Glidaren kallar Mattias Lundberg den som glider ifrån sina arbetsuppgifter och tar åt sig äran när andra har utfört jobbet. Två tips är att dela ut konkreta uppdrag snarare än att låta glidaren välja arbetsuppgifter och att ställa raka ja- och nej-frågor om du behöver konfrontera personen.
– Ett trick som jag ofta tillämpar när jag har med glidare att göra är att, så fort vi har haft möte, skriva ett mejl till alla deltagare, med chefen på kopia, där jag presenterar hur vi fördelat arbetsuppgifterna.
