Mats Brenner vid Högskolan i Gävle ansvarade för Sunets projekt Digital tentamen som resulterat i en 170-sidig rapport.
– Tentor är den sista pappersbastionen, det är det sista området som inte har digitaliserats på lärosätena, säger han.
Mats Brenner menar att fördelarna med digitala tentor är många.
En fördel är att det går att konstruera många fler typer av frågor än på papper, till exempel frågor i samband med en videofilm.
För studenterna går det mycket snabbare att skriva på dator och de har möjlighet att till exempel omdisponera texter. Ett krux med digitala tentor är att studenterna inte ska kunna surfa på nätet under provtillfället. Det löser man genom programvara som låser datorerna.
Snabbare rättning
För läraren kan rättningen bli 25–50 procent snabbare, bli säkrare och ha högre kvalitet. Lärare kan använda digitala bedömningsmallar, flervalsfrågor och matematikfrågor kan automaträttas.
– För lärarna är det översiktligt, enhetligt, enkelt och tidsbesparande, säger Mats Brenner.
Rättningen kan delas mellan olika lärare, de kan enkelt rätta varandras tentor och det är mycket lättare att anonymisera svaren.
Och det är enklare att kommentera och ge feedback i ett digitalt dokument.
Digitala tentor har utvecklats ur distansundervisning och används ännu i liten utsträckning vid svenska lärosäten. Men lärosäten som Högskolan i Gävle använder digitala tentor även vid campusundervisning.
– En lärare kan boka tio datasalar och ta in 170 studenter för att göra digitala test. Har man väl har börjat med digitala tentor är fördelarna så stora att man inte kan sluta, säger Mats Brenner.
Högskolan på efterkälken
Andra sektorer har kommit längre än högskolan. Skolverket håller på att digitalisera de nationella proven och körkortsprovet har varit digitalt länge.
– Högskolan i Sverige ligger efter länder som Norge, Danmark, Holland och England. Vi behöver komma i kapp. Men jag tror att inom fem till tio år kommer alla tentor att vara digitala även i Sverige, säger Mats Brenner.