Lärare som arbetar med nätbaserad utbildning har i större utsträckning fysiska och stressrelaterade besvär än campuslärarna. Framförallt visar en sambandsanalys att fysiska besvär från nacke, axlar och rygg hör ihop med stressproblem som anspänning, nervositet och sömnproblem. Starka samband finns också mellan de stressrelaterade faktorerna sömnproblem och frustration.
– Riskerna i den fysiska arbetsmiljön hänger delvis samman med den ökade datoranvändningen, säger Anna Hansson, projektledare för arbetsmiljöundersökningen.
Lärarna sitter under långa pass i samma ställning framför datorn vid arbetsplatser som i många fall inte är ergonomiskt anpassade.
Lokalerna har heller inte helt hunnit anpassas för datorarbete och nätföreläsningar. Med två eller tre lärare i samma rum är det svårt att genomföra onlineundervisning.
– Det är inte så lyckat att sitta i samma rum och koncentrera sig på sitt arbete när den andra läraren har ett Marratech-seminarium online. Det kan också förekomma att två lärare har online-undervisning samtidigt i samma rum. Vi är trångbodda, men tar med det här i planeringen vid kommande omflyttningar och ombyggnationer, säger Anna Hansson.
En rad risker
Undersökningen visar på en rad riskfaktorer i den psykosociala arbetsmiljön.
• Distanslärarna anser i högre utsträckning än campuslärarna att de måste arbeta utöver ordinarie arbetstid för att hinna med sina arbetsuppgifter.
65 procent av samtliga lärare som deltog i undersökningen uppger att de ofta arbetar över för att hinna med arbetet, medan hela 77 procent av distanslärarna anger att de ofta arbetar över.
• Ojämn arbetsbelastning över läsåret är ett annat problem.
• Flexibiliteten framhålls som en viktig och positiv effekt av undervisningsformen, men baksidan av den ökade tillgängligheten är upplevelsen av att finnas tillgänglig dygnet runt. Detta är positivt för studenterna men gör det svårt för läraren att skilja på arbete och fritid. Studenterna är dessutom spridda över hela världen och är aktiva vid alla tider på dygnet.
• Ensamarbete och färre möjligheter till social kontakt med arbetskamrater är också problem för lärare i nätbaserad utbildning.
• Mycket administration tynger distanslärarna.
Projektgruppen har också identifierat ett antal faktorer för framgångsrik nätbaserad utbildning:
• Det är nödvändigt att organisationen står bakom lärarna och att högsta ledningen uttalat stöder utvecklingen av den nätbaserade utbildningen.
• Det bör finnas tillgång till en stor variation av modeller för den nätbaserade undervisningen.
– Många tror att det finns ett enda framgångsrecept – en modell som passar alla. Men vi använder många olika sätt att arbeta med nätundervisning. Vi försöker hitta arbetsformer som passar ämnet, men också den enskilde läraren. Det gäller att skapa en pedagogisk modell som passar för ämnet, för läraren och för målgruppen – studenterna, säger Jan Svärdhagen, som är strategiskt ansvarig för nätbaserad utbildning vid Högskolan Dalarna och som ingår i projektgruppen.
Inspelade föreläsningar
Exempelvis kan man tro att man måste träffas i realtid i onlinemöten. Men Jan Svärdhagen menar att för vissa ämnen passar inte det, utan det är bättre med förinspelade föreläsningar. Det beror helt och hållet på vad man vill uppnå och vad syftet är med ett kursmoment.
– Vid lärarprogrammet arbetar man mycket med realtidsmöten, eftersom verksamheten som lärare är en social process. Medan det inom matematik finns moment där man med fördel kan ha inspelade föreläsningar så studenterna kan gå igenom momentet gång på gång.
• En av framgångsfaktorerna är dock att ha en hög grad av synkron kommunikation.
– Vi är det lärosäte i Sverige som arbetar mest med att möta våra studenter i realtid.
Studenterna har möjlighet att prata med varandra över nätet, de kopplas upp i en videokonferens med Marrratech-systemet. Högskolan Dalarna har ibland 500–600 samtidiga användare som kontaktar varandra i olika virtuella rum.
– Det är en framgångsfaktor. Stu-denterna blir bekräftade, de får feedback och de får bekräftat att de är på rätt spår i studierna.
Har man asynkrona möten, alltså skickar e-post eller liknande till varandra, så får man en fördröjning på en eller två dagar och det ger för långsam feedback, enligt Jan Svärdhagen.
– Vi sänder också ut många föreläsningar, där de som följer föreläsningen i realtid har möjlighet att ställa frågor. Det är ett sätt att öka interaktionen med våra studenter så att de känner att vi har närhet till dem.
• Det är nödvändigt med bra tekniskt och administrativt stöd.
– Vi har ett IKT-pedagogiskt centrum som är otroligt viktigt för att ge våra lärare det stöd de behöver. De flesta av de anställda där har lärarbakgrund, de är pedagoger och inte först och främst tekniker, även om de har ett stort tekniskt kunnande.
• Ett väl fungerande bibliotek är nödvändigt.
– Vårt bibliotek tar in mer och mer digital litteratur. Men vi måste bli bättre på det, eftersom vi har studenter i över 50 länder idag. Kan vi då distribuera litteraturen digitalt är det en otrolig fördel för de studenterna, säger Jan Svärdhagen.
Också generella problem
Även om den här arbetsmiljöundersökningen har som syfte att undersöka arbetsvillkoren för distanslärare så menar Anna Hansson att den till stora delar är giltig även för campuslärare.
– Vissa skillnader i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön har identifierats, men många faktorer skiljer sig inte åt mellan distans- och campuslärare. När lärarna fick skatta sin egen arbetssituation utifrån ett antal olika faktorer visar det inga eller endast små skillnader, vilket kan tolkas som att det inte är undervisningsformen i sig som är avgörande för hur man upplever sin arbetssituation.
Anna Hansson anser att problem som att universitetslärare upplever sig sakna tid att göra ett bra jobb och svårigheter att skilja mellan arbete och fritid verkar vara generella, som också andra undersökningar har visat, till exempel Högskoleverkets undersökning ”Frihetens pris – ett gränslöst arbete”.
Vid Högskolan Dalarna används idag flera digitala lärmiljöer oavsett undervisningsform. Lärplattformen Fronter nyttjas i samtliga kurser vid lärosätet och allt fler föreläsningar spelas in oavsett om det är campusundervisning eller nätbaserad sådan. Undervisningsformerna flyter samman och Anna Hansson menar att skillnaden handlar snart mer om en föråldrad terminologi än en reell distinktion.
I takt med att undervisningen blir alltmer datorbaserad även på campus ökar till exempel studenternas krav på att lärarna alltid är tillgängliga, via mail, mobiltelefon och i debattforum.
– Så de resultat och de lärdomar vi drar från den här undersökningen är inom en snar framtid giltiga för alla universitetslärare.
Den partsammansatta projektgruppen vid Högskolan går nu in i fas två och börjar genomföra förbättringsåtgärder baserade på undersökningsresultatet.
– Vi ska bland annat göra en experimentmiljö, optimerad för att bedriva nätbaserad undervisning utifrån ergonomiska och tekniska aspekter, säger Anna Hansson. l
Fotnot: Marrratech – programvara för e-möten, bland annat videokonferenser. IKT – informations- och kommunikationsteknologi.
PER-OLOF ELIASSON
