Världen behöver krafter som verkar för en ny upplysningstid”, skrev Hans Bergström i DN i somras och som exempel på en sådan kraft nämnde han föreningen Vetenskap & Allmänhet.
Dess syfte är bland annat att motverka vidskepelse och främja ett vetenskapligt förhållningssätt i Sverige.
Stora uppgifter för en ideell förening med begränsade resurser, även om listan över organisationer som backar upp den är imponerande. Där finns allt från Svenska Kyrkan till fackförbund och vetenskapsakademier.
– Vi skulle vilja göra lite mer än vi än så länge har möjligheter att göra, som generalsek-reteraren i Vetenskap & Allmänhet Camilla Modéer uttrycker saken.
Vidskepliga ungdomar
Men föreningen har redan under sin korta tid (VA grundades i januari 2001) hunnit presentera tidigare okända kunskaper om allmänhetens attityder till vetenskap och forskning. Även fakta om den nya generationen av vidskepliga personer, framplockade vid Göteborgs universitet, oroade Hans Bergström.
Det visade sig att hela 28 respektive 26 procent av ungdomarna mellan 15 och 19 trodde att astrologi och parapsykologi är vetenskap. Ungefär lika vidskepliga var miljöpartister.
Glädjande nog för forskarvärlden har hela 78 procent av svenskarna förtroende för vetenskap och forskning, men bland ungdomar mellan 15 och 19 är det bara 63 procent. Även där sticker miljöpartiet ut. Förtroendet för forskare bland de gröna är nästan lika lågt som bland ungdomarna, 65 procent.
Misstro mot forskning
Att just ungdomar, som ska stå för kunskap och kompetens i framtiden, har en så negativ attityd bekymrar.
– Det är allvarligt, säger Camilla Modéer.
– I höst ska vi borra vidare i ungdomarnas attityder. Varför är det så här? Varifrån kommer ungdomarnas misstro mot forskningen? I vanliga fall är det 40-talisterna som brukar vara skeptiker i alla lägen, men inte här. Här är det ungdomarna som verkar misstro det etablerade samhället.
– Det är inte lätt att komma ihåg vad som är vad av astronomi och astrologi, har de kanske svarat fel? undrar hon.
Annat som ska borras vidare i är forskarnas attityd till samtal med gemene man. Camilla Modéer suckar och pustar för att illustrera forskarnas reaktion på ännu en instans som kommer och kräver att de ska bry sig om allmänheten.
– Men forskarna har nog uppfattat saken så att de tror att de ska ut och hålla monologer, inte att de kan ha något att vinna genom att lyssna och samtala.
Hon citerar astronomiprofessor Bengt Gustafsson i Uppsala som sagt att det inte finns någon som ställer så bra frågor som allmänheten, eftersom ”vanligt folk” inte är låsta i gamla strukturer.
Hur resonerar forskare?
Nu ska VA få hjälp av Linköpings universitet med att bena ut hur forskare egentligen resonerar. Är det skillnad mellan forskare i olika discipliner, mellan unga doktorer och stadgade professorer, mellan Uppsala universitet och högskolan i Skövde?
Att ta fram kunskaper är föreningens första uppgift, att sprida erfarenheter och prova olika former av möten med allmänheten är lika viktiga.
– Vi ska finnas där människor finns, inte kalla till möten på något universitet.
I år har Vetenskap & Allmänhet besökt ungdomslokalen Lava vid Sergels torg och varit med på ett möte i en kvinnoklubb i Rinkeby. VA deltog i vetenskapsmässan i Göteborg i våras och ska hålla ett par seminarier på bokmässan i Göteborg i september. Kan rubriken ”Kärlek och kemi” locka publik?
Den 6 september syns representanter för VA i Gamla stan, i ett publikt jippo i samarbete med Nobelmuseet.
Föreningens första årsmöte hölls i Fryshuset. Den 17 november är det dags för årsmöte igen, med utbildningsminister Thomas Östros som gäst och ordföranden Lena Hjelm-Wallén vid rodret. Platsen är ännu inte bestämd.
– Men en sak är säker. Det blir inte i Aula Magna, säger Camilla Modéer med eftertryck.
Främja forskning
Intresset för att främja forskning och vetenskap växer också på det europeiska planet, intresset för samarbete också. En förening av forskare från hela Europa, Euroscience, har bildats.
Modellen kommer från USA som haft en liknande förening sedan 1848. Varje år hålls ett möte med diskussioner på tvären.
– Vi vill göra något liknande och har nu kommit så långt att vi fått ihop sponsorer för det första mötet. Det hålls i Stockholm den 25–28 augusti 2004.
Camilla Modéer sitter i organisationskommittén och har fått i uppgift att se till att mötet märks på stan.
– Det ska bli lite VA-stuk över det hela, en rad samtal, kanske något teater-uppträdande.
Hon själv har licentiatexamen i organisk kemi, men hann aldrig ut i industrin innan hon sögs upp av Utredningssverige, först på UHÄ och sedan på Industriförbundet.
Lika spännande
Det nya uppdraget kom lämpligt när Industriförbundet lades ned och uppgick i Svenskt Näringsliv. Nu sitter hon i ett rum hos IVA på Grev Turegatan och säger att det här jobbet är lika spännande som de andra hon haft. Fick hon bara en något större stabilitet och kontinuitet vad gäller pengar och medarbetare, gärna 3–5 deltidare, som hann serva medlemmar och sända ut material, skulle det vara ännu roligare.
– Men det kommer att ordna sig bara vi visat att vi är till nytta och värde, säger hon förtröstansfullt. Efter fem år gör vi en utvärdering. Visar det sig då att verksamheten inte gett något mervärde, då lägger vi ner.
KERSTIN KÅLL
