HUMTANK, SOM BILDADES genom ett samarbete mellan tolv lärosäten för att ”visa på de humanistiska ämnenas betydelse för samhällsutvecklingen”, behöver kommunikationsproffsens hjälp att uppnå det där som så många slåss om, så kallat genomslag i offentligheten.
Idén till Humtank kom ursprungligen från Per-Olof Erixon, dekan vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet, som i en intervju i Universitetsläraren (nr 1/2014) sade att ”vår sociala värld konstrueras med ord och det är vi humanister som är specialister på det verktyg som ordet är”.
Men det räcker numera inte med att vara specialist på ord för att märkas i den offentliga budskapsträngseln, inte heller räcker det med aktivitet på sociala medier eller att det bland Humtanks medlemmar finns både medievetare och skribenter.
– Vi måste vara ödmjuka inför att vi är forskare i första hand, säger Fanny Forsberg Lundell, docent i franska vid Stockholms universitet, som har uppdraget för Humtank som del (tjugofem procent) av sin tjänst, vilket utgör lärosätets stöd till Humtank.
Samma villkor har också Jonas Harvard, docent i historia vid Mittuniversitetet. De övriga Humtank-medlemmarna har tio procent av sina tjänster som bi- drag från respektive lärosäten, som årligen bidrar med 100 000 kronor vardera.
HUMTANK ANLITADE förra året Westander inför sin medverkan i Almedalen i somras och vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Nu har pr-byrån också fått ett mer generellt uppdrag att ta fram en handlingsplan för tankesmedjans utåtriktade kommunikation.
– Vi tycker att det är värt att prova, för att få hjälp att synas mer, säger Fanny Forsberg Lundell.
– Vi riktar oss ju mot akademin, som är den värld vi behärskar, men också mot en större offentlighet där det kan behövas andra strategier än seminarier. Humtank har sedan de bildades kontaktats av enskilda kommunikationskonsulter som erbjudit sig att arbeta pro bono, men det har man tackat nej till. Att Humtank är ett samarbete mellan tolv lärosäten bidrog till att man valde extern byrå, det blev lättare än att använda varje lärosätes kommunikationsavdelningar.
ATT KÖPA TJÄNSTER hos en pr-byrå för att synliggöra en verksamhet eller ett forskningsresultat är som förutnämnt numera etablerat inom akademin, liksom andra myndigheter.
Örebro universitet och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillhör dem som anlitar samma byrå som Humtank, en annan ”akademi-nära” kommunikationsbyrå är Gullers grupp som nyligen redovisade den kampanj man genomfört på uppdrag av Södertörns högskola, i syfte att locka nya studenter till lärarutbildningen.
Den sortens samarbeten är alltså självklarheter, men fenomenet är trots allt relativt nytt.
– Det är en stor samhällsförändring som har skett under de senaste decennierna, säger Hans Gennerud, nestor i kommunikationsbranschen, tidigare vd och numera styrelseordförande i Gullers grupp.
Förändringen förklarar han med ökat intresse för och fokus på kommunikationsfrågor, som i sin tur kan härledas till 1990-talets forskning kring varumärken.
– Insikten om varumärkets betydelse, att det fanns ett samband mellan kännedom och acceptans kom att trigga en våldsam utveckling på det här området. Det började med den kommersiella marknaden och spreds därefter till den offentliga sektorn.
– Också intellektuella resultat, som forskning, har kommit att bli en del av varumärkestrenden.
DEN EXPANSIVA UTVECKLINGEN av varumärkestänkande har skapat motsvarande tillväxt av utbildningar för kommunikatörer.
– Det har inneburit att utbildningarna har professionaliserats och akademiserats, säger Hans Gennerud som ingår i advisory board för utbildning i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, han har också varit expert i Högskoleverkets (nuvarande UKÄ:s) nationella utvärdering av medie- och kommunikationsbranschen.
– Sverige står sig oerhört väl internationellt, både när det gäller utbildningar och i kommunikationsbranschen i stort. Det hör samman med att vi har flera stora, internationellt verksamma företag och inte minst den stora offentliga sektor som efterfrågar kommunikationstjänster.
