I Universitetsläraren den 15 december 2025 uttalar sig gymnasie- högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) i artikeln ”Bekymrad minister attackerar AI-fusk och distansstudier” mycket skeptiskt om nätbaserade studier.
Boglárka Straszer
Prefekt, Högskolan Dalarna
Vi känner inte igen det som ministern beskriver, därför vill vi gärna lyfta fram vår verklighet och på så sätt bemöta några av punkterna. På Institutionen för språk, litteratur och lärande på Högskolan Dalarna finns en levande digital språkmiljö med ett genomgående starkt söktryck. Våra tolv språkämnen undervisas nästan enbart nätbaserat utifrån en sedan mer än 20 år utvecklad digital didaktik som utvecklades långt före den coronarelaterade påtvingade omställningen där många universitetslärare saknade erfarenhet av nätbaserad didaktik. Vi kallar våra utbildningar för nätbaserade eller digitala i stället för ”distansstudier”, för att markera studieformen; utbildningen kräver närvaro i realtid och aktivitet på seminarierna med väl fungerande ljud- och bildkontakt utan störningar.
Anneli Fjordevik
Proprefekt, Högskolan Dalarna
Ministern verkar förutsätta att ”distansstudier” per definition innebär sämre kvalitet, högre avhopp och en svagare akademisk miljö än campusbaserad undervisning. Det är en väldigt förenklad bild, som inte är verklighetsförankrad. Nätbaserad undervisning utesluter självfallet inte akademiskt tänkande, kritiska samtal eller mötet mellan olika idéer. Dessa sker – precis som i campusbaserad undervisning – främst under lärarledda seminarier i realtid men även utanför seminarierna i till exempel diskussionsfora och samarbetsprojekt eller när studenter på egna initiativ möts över en digital fika. Kvaliteten på nätbaserade studier skiljer sig inte från kvaliteten på campusstudier; dessa utbildningar kvalitetsgranskas regelbundet både internt och externt precis på samma sätt som andra utbildningar.
Maren Eckart
Docent, Högskolan Dalarna
Campusmiljön bidrar självklart till att man kan ”bli en akademiskt tänkande människa” men det finns så gott som inom all akademisk verksamhet även en digital miljö (till exempel lärplattformar). Det som utmärker rent nätbaserade studier är att det dialogiska interaktiva lärandet inte sker av sig självt utan måste planeras, struktureras och organiseras på ett väl genomtänkt sätt. Med reducerad kroppslighet i digitala seminarier måste studenterna ändå kunna synas och bemötas individuellt. Stor vikt läggs därför vid att skapa interaktion och se till att alla deltagare får ett tydligt talutrymme vilket särskilt gynnar språkinlärningen. Parallellt med samhällets pågående digitalisering reflekteras, prövas och utvecklas kontinuerligt olika nätbaserade undervisnings- och examinationsformer.
”Nätbaserade studier möjliggör och tillgängliggör högre utbildning för småbarnsföräldrar, personer med funktionsvariationer, yrkesarbetande eller för dem som bor i glesbygden.”
Antagandet att ”vardagen på campus” är avgörande för bildning bortser dessutom från att många studenter inte har möjlighet att delta i denna vardag. Nätbaserade studier möjliggör och tillgängliggör högre utbildning för småbarnsföräldrar, personer med funktionsvariationer, yrkesarbetande eller för dem som bor i glesbygden. För dessa grupper kan nätbaserad utbildning vara avgörande för att över huvud taget få tillgång till akademisk (ut-)bildning. En annan aspekt är att många av dagens studenter föredrar att själva sätta samman sin utbildning med kurser från olika lärosäten vilket underlättas av att det finns en digital mobilitet.
Att det sker fler avhopp från nätbaserade studier är känt sedan länge. Utifrån vår erfarenhet sker avhopp främst på grund av för hög arbetsbelastning, eftersom en betydande del av nätstudenter är ”äldre” och i högre grad yrkesarbetar än campusstudenter. Andra hoppar av på grund av ekonomiska villkor, psykisk ohälsa eller bristande studiestöd – faktorer som drabbar både campus- och nätstudenter. Vi vet också att en del av avhoppsstatistiken tas fram av uppgifter som felaktigt handlar om antalet antagna, och inte utgår ifrån antalet aktiva studenter.
Högre utbildning ska präglas av bildning, kritiskt tänkande och öppenhet. Undervisningsformerna bör således utvecklas och anpassas till ett föränderligt samhälle. Nätbaserade studier är för våra studenter ett ytterst medvetet och aktivt val för att det passar deras livssituation. En stor del av det livslånga lärandet sker just genom nätbaserade studier eftersom det ofta är denna studieform som lämpar sig bäst för studenter som står mitt i livet. Ministern medger att hon ännu inte kan så mycket om detta fält. Vi bjuder därför in till ett (gärna digitalt) möte för att diskutera nätbaserade studier vidare.
Boglárka Straszer
Prefekt, Högskolan Dalarna
Anneli Fjordevik
Proprefekt, Högskolan Dalarna
Maren Eckart
Docent, Högskolan Dalarna
