Christer Mattsson är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och föreståndare för Segerstedtinstitutet, ett resurscentrum som verkar mot våldsbejakande ideologier och rasistiska organisationer. Känsliga ämnen tillhör hans gebit, och i sin undervisning arbetar han aktivt med att skapa en öppen och reflekterande samtalsmiljö.
När han håller sin kurs om antisemitism inleder han med att gå igenom hur ämnet kan väcka starka känslor – affekter – och ge studenterna de rätta förutsättningarna för att hantera dem.
– Jag förklarar att vi alla har med oss olika erfarenheter och hur vi bör tänka när vi pratar med varandra om saker som väcker affekter. Att man har ett ansvar för att vara rädda om varandra och respektera varandra i kursen. Om vi bråkar med varandra inne i föreläsningssalen så förändrar det ingenting ute i världen, säger Christer Mattsson och tillägger:
– Man förbereder inte studenterna på att delta i kontroversiella frågor genom att bara kasta in dem i en kontroversiell fråga. Man behöver ge dem verktygen, låta dem få fundera över vad som kan dra i gång en själv och vad som kan dra i gång andra.
Christer Mattsson
Docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet
När starka känslor har börjat prägla diskussionen blir den svårare att hantera, och utsikterna för att kunna föra en konstruktiv dialog blir allt sämre. Sådana känslor kan väckas av att samtalsämnet är kopplat till personliga erfarenheter eller att någon känner sig utsatt eller påhoppad.
Ett sätt att förstå dessa mekanismer är genom det som den franska sociologen Pierre Bourdieu kallar för fält. Ett fält är en social arena där vissa normer och regler bestämmer hur människor förväntas uttrycka sig, vilket kan försvåra en dialog mellan två parter med olika uppfattningar, berättar Christer Mattsson.
– Det skulle jag säga att vi ser en hel del av, även inom akademin, när vi pratar om kriget i Gaza där det har ritualiserats vilka ord man måste använda. Man behöver uttrycka sig på ett sätt som visar att man är sann i förhållande till fältet, inte nödvändigtvis sann i förhållande till människorna i Gaza. Till exempel om man inte säger att det är ett folkmord, då är man folkmordsapologet. Det blir antingen eller.
– Den typen av konflikter är nästan helt olöslig när man inte tillåts undersöka varandras begreppsligheter och underliggande kriterier för begreppsligheten. Och det här tror jag går igen i flera olika frågor och i diskussioner som byggt upp vilka ord man får använda och inte använda.
Förutom att förbereda studenterna på hur de kan hantera känsliga ämnen gäller det även att som lärare vara förberedd. Det är bra att ha funderat igenom vad i ämnet som skulle kunna vara kontroversiellt, för vilka personer och varför, och vad man gör om någon eller några studenter går i affekt och klassrummet polariseras.
Det gäller också att känna till vad som kan väcka affekter hos en själv och hur man ska hantera det, menar Christer Mattsson.
– Jag behöver veta vad det är som triggar mig och varför, så att jag är medveten om det när det händer. Man måste kunna arrestera sina egna impulser. Sen kan det mycket väl inträffa situationer då jag inte kan det, till exempel om någon riktar personliga angrepp mot mig. Då kanske jag gör klokast i att markera att det här kan jag verkligen inte acceptera.
Andreas Olsson är professor i psykologi vid Karolinska institutet och har en fot inom emotionell neurovetenskap och en inom socialpsykologi. Det är när han undervisar inom socialpsykologin som det ibland kan bli laddat eftersom den berör forskning om potentiellt känsliga identitetsmarkörer såsom kön, etnicitet och ideologi.
– Det som kan göra det känsligt är att vi som människor inte riktigt är förmögna att skilja fakta och värdering åt. Därför kan det bli kontroversiellt att presentera forskning om till exempel könsskillnader, för det kan lätt misstolkas som att jag uttrycker en personlig ståndpunkt snarare än fakta, säger Andreas Olsson.
Andreas Olsson
Professor i psykologi, Karolinska institutet
Även han brukar ge sina studenter en inledning om svårigheterna med att diskutera vissa ämnen faktamässigt utan att påverkas känslomässigt – och att skilja på fakta och värdering. Några större problem brukar det sedan inte bli under hans föreläsningar. Men om diskussionerna väl skulle spåra ur finns det några saker man kan göra för att hantera det på ett bra sätt, berättar han. Man kan försöka svara lågaffektivt och föra tillbaka diskussionen till faktaunderlaget. Det kan även hjälpa att validera personens känslor och försöka att på ett ärligt och öppet sätt inta dennes perspektiv, sammanfatta dennes sida i stället för att pådyvla sin egen.
– Det är inte alltid lätt, för det kan vara väldigt mycket upprörda känslor. Går det inte så är ett alternativ att helt enkelt avsluta diskussionen och gå vidare. När det finns en uppdelning i vi och de och folk är mycket upprörda så är det nämligen inte säkert att det hjälper att diskutera vidare.
Samtidigt bör det understrykas att det trots allt sällan händer att föreläsningar går över styr på grund av att ämnet är känsligt. Man ska alltså inte vara rädd för att ta upp känsliga ämnen i sin undervisning. Att ett ämne är känsligt gör det snarare ännu viktigare att närma sig det sakligt och att kunna diskutera det, menar Andreas Olsson.
– Min inställning är att om det är ett ämne som är laddat så är det väldigt viktigt att på ett faktamässigt sätt närma sig detta. Det betyder att det här är något som är betydelsefullt för folk. Då är det desto viktigare att reda ut hur sakförhållandet ser ut för att kunna göra någonting åt detta.
Att vi över huvud taget har möjligheten till laddade diskussioner ska dessutom inte tas för givet, menar Christer Mattsson.
– Man får komma ihåg att debatter och konflikter faktiskt är tecken på att vi lever i ett demokratiskt samhälle. Det är så vi löser konflikterna, genom att låta meningsskiljaktigheter komma till ytan. Det är bara i diktaturer som konsensus råder – för att man inte tillåts uttrycka något avvikande. Vi ska inte vara rädda för kontroversiella frågor eller polarisering för det kommer alltid att finnas i ett demokratiskt samhälle.
Några sätt att handskas med laddade ämnen
Om du ska föreläsa om något känsligt – ge studenterna verktygen för det.
Tänk igenom vad i föreläsningen som skulle kunna väcka starka känslor och varför. Var tydlig med att din ambition inte är att någon ska känna sig obekväm.
Bered dig för hur du ska hantera din egen affekt. Låt dig inte kidnappas av egna impulser.
Vid en konflikt: var lågaffektiv, validera, sammanfatta den andras perspektiv. Avbryt diskussionen om nödvändigt och plocka upp tråden vid senare tillfälle.
Källor: Christer Mattsson och Andreas Olsson
