När studenthälsan och studerandeavdelningen ville veta hur utbytesstudenterna mådde, hörde man av sig till Emil Danehorn, numera nydisputerad i hälsovetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
Inom sitt doktorandprojekt började han undersöka hur de som varit på utbytesresa haft det och hur de som ska åka känner sig.
Studenterna fick besvara enkäter med frågor om sexuellt riskbeteende, alkohol- och drogkonsumtion samt utsatthet för våld. Deras svar jämfördes sedan med svar från en grupp studenter som inte åkt på utbyte.
Nu har Emil Danehorn disputerat med resultatet.
– Det visar sig att utbytesstudenter och blivande utbytesstudenter har en lite ökad riskbenägenhet, säger han.
Att befinna sig i en ny social kontext bland nya människor kan påverka studenternas mönster i alkoholkonsumtion eller antalet sexpartner, visar avhandlingen.
– Långt ifrån sin comfort zone i hemlandet kan det vara så att de risker man tar på hemmaplan förstärks.
Samtidigt uppger utbytesstudenterna att de mår bra, både psykiskt och fysiskt, och att resan inte försämrat måendet. De mår dessutom bättre än de som inte åker på utbyte. Det kan ha att göra med att utbytesstudenter som grupp är mer framåt, tror Emil Danehorn.
– Jag kan inte säga exakt men en högre självkänsla har de. Det är vad jag ser i min forskning.
Resultatet kan användas i planering av hälsofrämjande insatser, som riskbelysning och arbete med attityder, säger han.
