Som avslutning på SNS treåriga forskningsprojekt om hur högre utbildning och forskning bör styras, organiseras och finansieras arrangerades konferensen ”Så ska Sverige återigen bli en forskningsnation i världsklass” i mitten på februari.
Universitetsläraren noterar tre intressanta infallsvinklar.
Mats Bergman, rektor vid Handelshögskolan i Umeå, tryckte på att det behövs en högre utbildning som håller hela vägen.
– Om vi ska vara en stark forskningsnation så måste vi ha unga generationer som kommer in, som är nyfikna, duktiga och intresserade, sa han.
Mats Bergman
Rektor, Handelshögskolan i Umeå
Han var bekymrad över att utbildningens kvalitet har urholkats.
– Det diskuteras hur mycket pengar lärosätena får per student, men vi på lärosätena har också ett ansvar för att inte tunna ut pengarna vi får, sa han.
När lärosätena har svårt att fylla sina platser erbjuder de väldigt många utbildningar för att locka studenter och fylla upp platserna. Effekten blir få lärartimmar per student och många studenter per lärare.
Mats Bergman menade att lärosätena i stället måste fokusera på att ha ordentliga resurser per utbildning och per student.
Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, talade om att svensk forskning får relativt sett allt sämre utfall. Han drog en parallell till fysikforskningen i USA under 1970-talet som var i samma situation, hårt styrd forskning gav allt mindre resultat.
Mats Benner
Professor i forskningspolitik, Lunds universitet
– Då var det faktiskt hippies som kom in i fysikforskningen och skapade en ohelig allians med friare krafter, både privata och offentliga. De återupptäckte en fysikalisk tradition från 1920- och 30-talen som i dag är otroligt industrialiserad och som har ett otroligt stort ekonomiskt värde, sa Mats Benner.
Han menade att vi i Sverige är fast i synen att man kan planera fram framsteg.
– Långsiktigt har Sverige förmågan och kapaciteten att ha finansieringsformer och styrning av lärosäten som gör att forskarna får vara lite flummiga som man ofta är när man upptäcker nya banbrytande tillämpningar.
Till sist hävdade Erik Renström, rektor vid Lunds universitet, att det behövs riskkapital.
Erik Renström
Rektor, Lunds universitet
– Den stora bristen i vårt ekosystem för forskning är riskkapitalet. Vi har innovationer. Men vi har i praktiken blivit ett land för råvaruexport av goda idéer till främst USA. Jag tänker också på resurser. Tittar man på fjolårets Nobelpris kan man se att flera var kopplade till Google-associerade bolag. Google har en forskningsbudget som totalt sett är ungefär som hela Sveriges bnp. Så hur ambitiösa forskningsprogram vi än får i framtiden kommer vi att behöva vara betydligt intelligentare än vad Google är.
