– Vi har funnit att tredjelandstudenter presterar minst lika bra som svenska studenter i sina studier. Och många av dem som stannar börjar forska eller arbeta, särskilt inom it, naturvetenskap och teknik, säger Jenny Hedström, projektledare vid Riksrevisionen.
Jenny Hedström
Projektledare, Riksrevisionen
Tredjelandsstudenter är de som kommer till Sverige från ett land utanför EU, Island, Norge eller Liechtenstein. Fem år efter avslutade studier är knappt 45 procent av dessa studenter kvar i Sverige.
Ungefär 90 procent av de tredjelandsstudenter som stannar i landet fortsätter antingen till forskarutbildning eller till arbete. Av dem som stannar i Sverige börjar 16 procent en forskarutbildning, vilket kan jämföras med 6 procent bland studenter från Sverige.
Samtidigt har Riksrevisionen funnit problem kring antagningen av studenter från tredje land.
– En sådan sak är att Migrationsverkets långa handläggningstider kan leda till att Sverige förlorar kvalificerade studenter till universitet och högskolor i andra länder, där de får snabbare besked.
Vissa grupper av studenter som antas i Sverige har problem att klara studierna. Ett sammanhängande problem är att vid en stor andel av de internationella masterprogrammen antas alla sökande, framför allt vid nya universitet och högskolor.
– Kanske ska man sträva efter att det blir ett urval av studenter. Och att dimensioneringen av utbildningarna görs på systemnivå och centralt på lärosätet och inte enbart ute på institutionerna, säger Jenny Hedström.
Riksrevisionen påpekar också i rapporten att det brister i uppföljningar av studenternas studieresultat, både på nationell nivå och ute på lärosätena.
– Om man inte riktigt vet hur det går för studenter blir det svårare för universitet och högskolor att justera behörighetskrav, förändra dimensioneringen, eller ha rekryteringsstrategier för att ta in rätt studenter. Vi ser också att regeringen inte har prioriterat frågan om uppföljning av studieresultat.
Lärosätena saknar systemstöd för att följa upp studieresultaten utifrån förutbildningsland och tidigare lärosäte för studenterna.
– Vissa lärosäten har tagit fram de uppgifterna på egen hand. Men det kräver ganska mycket teknisk kompetens och det är inte alla som har den.
I Riksrevisionens analys är det studieresultaten från två länder som sticker ut.
– Det går sämre för studenter från Pakistan och Bangladesh. De kvarstår i studier i mindre utsträckning, och de har lägre examensfrekvens, säger Jenny Hedström.
En mycket omdiskuterad fråga är att Migrationsverket har funnit tecken på ett utbrett missbruk av uppehållstillstånd för studier. Alltså att studenter som har fått uppehållstillstånd i stället åker till Sverige för att arbeta.
– När vi tittar på helheten så ser vi inget belägg för att det finns ett utbrett missbruk av uppehållstillstånd för studier, även om det på enskilda utbildningar funnits problem.
Riksrevisionen använder en snävare definition än Migrationsverket.
– Vi definierar missbruket som att man beviljas uppehållstillstånd för studier och sen inte registrerar sig på en utbildning i Sverige.
Enligt Riksrevisionens definition missbrukar ungefär sju procent, 250 till 350 personer per år, uppehållstillståndet.
I tidigare rapporter har man menat att tidiga avhopp också har kunnat tyda på ett missbruk, men här finns en gråzon.
– Det kan finnas olika skäl till att någon hoppar av en utbildning, och det är svårt att fastställa att det är ett missbruk, säger Jenny Hedström.
En potentiell felkälla i statistiken är också att en del lämnar landet utan att det registreras i folkbokföringen.
Däremot har Riksrevisionen funnit att visum för medföljande anhöriga kan missbrukas.
– Migrationsverkets handläggning fungerar ganska bra för studenter. Men vi finner att det är brister i kontrollen av anhöriga till studenter.
En student får ta med sig en medföljande familjemedlem under tillståndstiden. Den anhöriga kan studera utan att betala någon studieavgift, och också arbeta utan att uppfylla kraven för ett arbetstillstånd.
– Det finns alltså incitament i regelverket att utnyttja systemet med anhöriga, säger Jenny Hedström.
Helena Pallin
Chef för studentavdelningen, Stockholms universitet
Helena Pallin, chef för studentavdelningen vid Stockholms universitet, kommenterar utredningen:
– Många av förslagen på åtgärder och rekommendationer är ju vi på lärosätena medvetna om själva. Till exempel att det är väldigt olika med återbetalning av avgifter beroende på var studenten pluggar. Så vi ser ett behov av tydligare regelverk och en harmonisering mellan lärosätena, säger hon.
Lärosätena har också synpunkter på reglerna för medföljande familjemedlem.
– Flera lärosäten anser att det kan vara svårt att motivera att anhöriga till tredjelandsstudenter får studera utan avgift. Vi menar att det skulle vara rimligt att även anhöriga betalar studieavgifter när de väljer att delta i utbildning.
Helena Pallin påpekar att en utredning som nyligen överlämnades till regeringen föreslår att medföljande familjemedlemmar som studerar ska betala anmälnings- och studieavgift.
Råd från Riksrevisionen
Till lärosätena:
– Se över utbudet och dimensioneringen av internationella utbildningar. Ta då hänsyn till eventuell bristande studieavsikt på enskilda utbildningar.
– Följ upp tredjelandsstudenters studieresultat regelbundet.
Till regeringen:
– Tydliggör regelverket kring återbetalningar av studieavgiften.
Till Universitets- och högskolerådet, UHR:
– Utred möjligheten att tillhandahålla förutbildningsland till lärosätena för uppföljning av studieresultaten.
Till Migrationsverket:
– Säkerställ tillräckligt underlag för att kunna bedöma anknytningen mellan student och anhörig.