På ett seminarium i riksdagshuset i Stockholm presenterade Jerry Engström, chef för kommunala Campus i Västervik och Lena Lindhe, Högskolan Väst, ett förslag till nytt finansieringssystem för decentraliserade högskolemiljöer.
I sitt inledningstal pekade de på ett antal vita fläckar i Sverige där behovet av invånare med högskolekompetens är extra stort. Som till exempel i vissa delar av norra Sverige, norra Kalmar län och nordvästra Västra Götaland. Deras plattform för samverkan, kallad Nya vägar, har därför byggts upp med målet att högre utbildning ska finnas tillgängligt för fler, och framför allt på fler platser i landet, beskrev de.
Jerry Engström
Chef, Campus Västervik
På plats i lokalen fanns Harald Hjalmarsson(M), ordförande för kommunstyrelsen i Västervik, som vittnade om hur Campus Västerviks verksamhet bidragit till en ökad andel kommuninvånare med högre utbildningsbakgrund, lägre arbetslöshet samt en ökad inflyttning till Västervik.
”Det är helt enkelt ett sätt att kompetensförsörja”, sade han.
Lena Lindhe fortsatte resonemanget och menade att staten nu behöver gå in med pengar för att säkra decentraliserade högskolemiljöer på fler platser i Sverige.
”Vi skulle vilja komma vidare nu, till något mer konkret. Men är det någon som är beredd att agera?”, sade hon.
Lena Lindhe
Högskolan Väst
Lena Lindhe och Jerry Engström föreslår att ett antal av landets lärosätena bör få särskild finansiering för att anordna högre utbildning i decentraliserade miljöer. Man vill också att staten väljer ut och ”grundfinansierar” ett antal sådana miljöer. Men det handlar inte om att starta nya lärosäten, poängterade de.
”Det vi vill är att den här typen av decentraliserade högskolemiljöer blir en del av den statliga högskoleutbildningen”, sade Jerry Engström.
Efter den inledande presentationen diskuterade en panel av inbjudna förslaget. Maria Nilsson (L), statssekreterare på utbildningsdepartementet ville inte utesluta men inte heller lova särskild finansiering. Hon påpekade att det finns ”svårigheter” med decentraliserade högskolemiljöer som man behöver ta hänsyn till innan sådan statlig finansiering kan bli aktuellt.
Ett exempel är att man behöver se över söktrycket till dessa lokalt baserade utbildningar, nämnde hon.
”Sedan är det svårt att göra om finansieringssystemet för högre utbildningssystemet, det är många som har försökt men utan att lyckas”, sade Maria Nilsson.
Statssekreteraren fick mothugg av TCO:s ordförande Therese Svanström, som påpekade att hon ofta möter kompetensbrist när hon är ute i landet.
”Det är klart att det är svårt men vi lever i en ny värld med inte minst en snabbt föränderlig arbetsmarknad. Bara för att det har varit svårt tidigare ska man inte dra sig för att ha visioner och det finns flera delar i resurstilldelningssystemet som vi (TCO reds anm.) tycker att det skulle vara värt att titta på, sade hon.
Paneldeltagaren Stig Bertilsson (M), ordförande för kommunstyrelsen i Bengtsfors kommun, beskrev hur fem kommuner i Dalsland samt Vänersborgs kommun gått samman och inrättat utbildningar på högskolenivå. I nuläget har de nystartade sjuksköterskeutbildningarna runt 120 sökande, betonade han.
”De som inte kan ta sig till Trollhättan eller Karlstad har nu fått en möjlighet till att ändå få en högre utbildning”, sade Stig Bertilsson.
Håkan Löfgren, dekan vid Linköpings universitet, påpekade i sin tur att de decentraliserade utbildningarna behöver hålla motsvarande kvalitet som de utbildningar som finns i Linköping.
”Pengar är väldigt viktigt och vi har gjort det här inom en väldigt snäv budget”, sade han.
