Att genomföra grundlagsskydd för den akademiska friheten borde vara en lågt hängande frukt för regeringen, menar Tim Ekberg, stabsråd i universitetsledningen vid Lunds universitet. Han ingår i SUHF:s expertgrupp för analys och ansvarar för projektet Ändrad offentligrättslig organisationsform.
Tim Ekberg
SUHF:s expertgrupp
En första rapport, Akademisk frihet och institutionell autonomi, diskuterades under Almedalsveckan och på SUHF:s förbundsförsamling i oktober, nu arbetar Ekberg vidare med en fördjupning på temat.
– Frågorna är ju inte nya, men det finns en starkare medvetenhet om att det har blivit bråttom, med tanke på hur demokrati och den akademiska friheten hotas och inskränks i en rad länder, också i Europa.
”Frågorna är ju inte nya, men det finns en starkare medvetenhet om att det har blivit bråttom, med tanke på hur demokrati och den akademiska friheten hotas och inskränks i en rad länder.”
Tim Ekberg
Ställer krav på regeringen
Rapporten och den pågående fördjupningen riktar sig till regering och riksdag med krav på ökat skydd för både institutionell och individuell autonomi samt att förutsättningarna för ”en ny offentligrättslig organisation för lärosätena bör övervägas”.
– Vi vill att regeringen så snart som möjligt tillsätter en utredning om hur man skapar hållbara förutsättningar för den akademiska friheten och verklig autonomi. Samtidigt behöver lärosätena själva skydda forskares och lärares frihet och utveckla det kollegiala inflytandet, säger Tim Ekberg.
Mindre pengar för varje år
I rapporten diskuteras flera hinder och försvårande omständigheter för den akademiska och den institutionella friheten, som ökade krav från statsmakterna och förväntningar från det omgivande samhället. Detta utan att grundersättningen har förändrats, ett exempel är det så kallade produktivitetsavdraget som innebär att samtliga lärosäten får mindre pengar för varje år. ”I en ny och anpassad organisationsform bör inte produktivitetsavdraget kunna tillämpas”, heter det i rapporten.
En annan stötesten för reell akademisk frihet är att de externa bidragen går till vissa utpekade områden, vilket också påverkar hur lärosätenas basanslag fördelas internt. Detta då de används för att täcka upp det de externa bidragen inte finansierar, men också för att basanslagen används för att stödja miljöer med potential att locka nya externa bidrag.
– Det innebär risk för likriktning och att lärosäteslandskapet utgörs av vissa välvattnade oaser men också torra områden emellan, som i allt större utsträckning missgynnas, säger Tim Ekberg.
”Det innebär risk för likriktning och att lärosäteslandskapet utgörs av vissa välvattnade oaser men också torra områden emellan, som i allt större utsträckning missgynnas.”
Tim Ekberg
Oenighet om organisationsform
En viktig del i diskussionen om akademisk frihet är alltså en ny organisationsform för lärosätena. Som varande förvaltningsmyndigheter är den politiska styrningen så att säga inbyggd i systemet.
Universitet och högskolor har inte den mer oberoende ställning som vissa myndigheter har, exempelvis domstolarna och Riksrevisionen. Lärosätena har inte heller samma skydd mot politisk styrning som gäller för public service-företagen, Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion.
När det gäller frågan om lärosätena helt skulle upphöra att vara förvaltningsmyndigheter och omvandlas till en ny typ av organisationsform är en återkommande diskussion.
Under alliansens regeringstid fanns intentioner att genomföra omvandlingen, men motståndet från lärosätena visade sig vara så pass starkt att dåvarande regering skrinlade planerna som i stället resulterade i den så kallade autonomireformen, med bevarad förvaltningsform.
Tim Ekberg hade god insyn i dessa turer, eftersom han mellan år 2000 och 2010 arbetade på utbildningsdepartementet.
Hur är det nu, finns mer samsyn om ny organisationsform?
– Nej, där råder inte konsensus mellan lärosätena, många är för, andra lite mer tveksamma, men det är ändå inte samma motstånd som tidigare, diskussionerna är mer öppna och sprickorna inte så stora.
När han ger uttryck för sin personliga uppfattning talar Tim Ekberg om att det har funnits stora förväntningar på utbildningsminister Mats Persson som utlovat ”stora reformer” och som återkommande talat om vikten av akademisk frihet.
– Men det verkar finnas en viss uppförsbacke gällande att sätta kraft bakom orden. Å andra sidan kan man konstatera att engagemanget inom sektorn har ökat, det finns en medvetenhet om att hoten mot akademisk frihet blivit mer akuta.
