Doktoranden Lorenzo Velotti sitter på en bänk på innergården till Universitat de Barcelonas huvudbyggnad. Samma innergård som han, en annan doktorand och nästan 30 studenter i organisationen End Fossil Barcelona ockuperade i november 2022.
De krävde att universitetet skulle införa en obligatorisk kurs om klimatkrisen och dess sociala aspekter till 2024.
– Krisen är ekologisk, men också social, både när det gäller orsakerna, som kapitalismen, och konsekvenserna, som ojämlikheten i hur människor drabbas, säger Lorenzo Velotti, som forskar om sociala rörelser.
Efter en veckas förhandlingar fick ockupanterna igenom kravet.
– Tusentals studenter kommer att lära sig om den socioekologiska krisen varje år, det är en stor framgång.
Lorenzo Velotti är besviken över att universitetet inte gick med på kraven att sluta ta emot finansiering från fossila bränsleföretag och banker som investerar i fossilt bränsle.
– Vi insåg att kraven snarare behöver handla om mer statlig finansiering till universiteten, för att befria dem från fossilbränsleföretagens inflytande, säger han.
Ander Errasti
Rektorskanslichef, Universitat de Barcelona
Inne på sitt kontor sitter Ander Errasti, chef för rektorskansliet vid Universitat de Barcelona. Han berättar att universitetet hade planer på att införa någon form av kursinnehåll om klimatkrisen och dess sociala konsekvenser redan före ockupationen. Steg ett är nu att utbilda de drygt 6 000 lärarna i hur de kan integrera ett eko-socialt perspektiv i sin undervisning.
– Vi har redan börjat utbilda lärare och ska se till att all personal har den här kunskapen inom fem år, säger Ander Errasti.
Men att utveckla och införa en ny kurs för universitetets drygt 70 000 studenter är en långsam och byråkratisk process, och han hoppas att den ska vara igång till läsåret 2025–2026. Ett hållbarhetsperspektiv har dock redan införts i introduktionskursen för nya studenter.
– Vi jobbar också med att implementera mindre delar av kursen så att studenter som läser år fyra och fem får ta del av vissa bitar i år. Vi försöker även ta fram pilotversioner av kursen i närliggande ämnen, som biologi, till 2024.
Att bryta samarbeten med företag och banker med kopplingar till fossila bränslen är inte möjligt i dagsläget, enligt Ander Errasti.
– Vi skulle vilja vara självständiga från alla företag, men kan inte avstå från den typen av finansiering. Däremot har vi tillsatt en kommitté som granskar nya förslag på externa samarbeten utifrån hållbarhetskriterier.
På Biologiska institutionen finner vi Jofre Carnicer Cols. Han är professor i ekologi, medförfattare till FN:s klimatpanels sjätte kunskapsutvärdering och sitter i den kommitté som arbetar med att ta fram den obligatoriska kursen.
– Klimatförändringarna är en stor utmaning som även kräver en kulturell omställning. Utbildningsinstitutioner är en fundamental aktör i den processen, säger han.
Jofre Carnicer Cols
Professor i ekologi
Kursen kommer att ha en generell del för alla studenter och en del anpassad till varje fakultet. Studenterna behöver förstå de grundläggande mekanismerna bakom klimatförändringarna. De måste också få kunskap om planetens och den ekonomiska tillväxtens gränser och kopplingen till social ojämlikhet.
– En liten andel konsumenter med hög inkomst står för en stor del av utsläppen samtidigt som det framför allt är fattiga samhällen som drabbas.
Kursen ska också ta upp den kulturella omställning som krävs. Människor måste förändra sin livsstil, hur de reser och konsumerar.
– Det kan också komma att krävas att vi förändrar hela ekonomiska system, som energisystemet. Med dessa strukturella förändringar behöver människor arbeta på andra sätt och få stöd från samhället, säger Jofre Carnicer Cols.
