EU-kommissionens rapport om jämställdhet inom forskning och innovation, She Figures, är en sammanställning av statistik på europeisk nivå från olika källor. I rapporten rankas länderna när det gäller kvinnors närvaro, deltagande och framsteg inom forskning och vetenskap samt hur könsbalansen ser ut på ledande nivåer inom sektorn.
Jämnt bland doktorander
När det kommer till doktorander konstateras att det som helhet råder en jämn könsbalans på ett ungefär, då andelen kvinnliga doktorander låg någonstans i spannet mellan 40 och 60 procent i samtliga länder i Europa under 2018. Totalt sett var den genomsnittliga andelen 48 procent, vilket även var andelen i Sverige.
Det EU-land som hade störst andel kvinnliga doktorander var Island med 59 procent. Samtliga nordiska grannländer hamnar före Sverige i listan då Finlands andel kvinnliga doktorander var 52 procent, Norges 50 procent och Danmarks 49 procent.
Sett till både till EU- och nationell nivå fanns det en större andel kvinnor bland doktoranderna inom utbildning och humaniora än inom ämnesområdena teknik, tillverkning samt kommunikations- och informationsteknik.
Fler manliga forskare
Inräknat samtliga europeiska länder var ungefär en tredjedel av alla forskare kvinnor, visar studien. Sverige ligger även där i det närmaste exakt på genomsnittet, då andelen kvinnliga forskare låg på nära 33 procent 2018. Sedan 2010 har dock takten i tillväxt av kvinnliga forskare inom Europa ökat stadigt, totalt med 3,9 procent, påpekar rapporten.
Rapporten visar också att en högre andel kvinnliga forskare inom EU, 11 procent, jobbar deltid och har mer otrygga anställningskontrakt. För deras manliga kollegor är motsvarande andel 7 procent.
För Sveriges del gäller dock något av det omvända då närmare 11 procent av de kvinnliga forskarna har en deltidstjänst eller arbetar under mer otrygga anställningsvillkor. För manliga forskare är motsvarande andel strax över 11 procent. Såväl kvinnliga som manliga forskare är mer benägna att acceptera otrygga anställningsvillkor i inledningen av sina yrkeskarriärer, visar rapporten.
Ledande kvinnor i minoritet
Det är också betydligt färre kvinnor som sitter på ledande eller beslutsfattande positioner inom högskolesektorn på EU-nivå. Enligt studien var i genomsnitt 40 procent av de anställda inom sektorn under 2018 kvinnor, men bland professorerna fanns bara 26 procent kvinnor.
Samtidigt låg andelen kvinnliga institutionschefer inom EU på en nivå strax under 24 procent, här placerar sig dock Sverige tvåa på listan med en andel kvinnliga institutionschefer på 42 procent. I topp ligger Lettland med 44 procent och på tredje plats Island, med 40 procent kvinnliga institutionschefer 2019.
Samma år var andelen kvinnliga styrelseledamöter på europeisk nivå 31 procent och bland styrelseordförandena strax under 25 procent, konstaterar man i studien.
Män publicerar mer
För övrigt visar studien att kvinnor respektive män publicerar ungefär motsvarande andel forskningsrapporter, sett till perioden 2015 till 2018. Ju mer seniora forskarna blir desto mer ökar dock könsskillnaden i det avseendet att män publicerar mer.
När det gäller innovationer visar rapporten även att kvinnor är rejält underrepresenterade under motsvarande period. På hundra patentansökningar på EU-nivå som lämnats in av en manlig innovatör går det tolv ansökningar där en kvinna står bakom patentet.
Rapporten She Figures sammanställs vart tredje år.
