I en enkät som gått ut till alla medlemmar har SULF undersökt arbetstiden under 2020. Här presenteras prelimära resultat.
– Enkäten visar att alldeles för många jobbat mer än sin ordinarie arbetstid, och att de flesta dessutom inte fått någon ersättning alls för det, säger SULF:s förhandlingschef Robert Andersson.
Svarsfrekvensen var 23 procent.
– Totalt var det drygt 4 000 svar från dem som fullföljde hela enkäten. Det är ju inte så hög svarsfrekvens, men då resultaten ligger i linje med andra undersökningar så tycker vi att resultaten är tillräckligt tillförlitliga för att visa hur arbetstiden ser ut för universitetslärare och forskare, säger Robert Andersson.
Sju av tio arbetade mer än ordinarie arbetstid förra året. I topp ligger adjunkter, bland dem har 75 procent arbetat mer än ordinarie arbetstid, följt av lektorer 74 procent och professorer 69 procent.
– Det verkar framför allt vara de grupper har mest undervisning som har jobbat mest extra, säger Robert Andersson.
20 timmar mer än ordinarie tid
Som orsaker till den förlängda arbetstiden anges främst digital omställning, undervisning och administration.
– Det är också värt att notera att det finns de som jobbar så mycket som 20 timmar och därutöver mer än ordinarie arbetstid per vecka.
Nästan en av tio professorer har uppgett att de arbetat 20 timmar eller mer per vecka utöver ordinarie arbetstid. Det gjorde också sju procent av doktoranderna och fem procent vardera av lektorer och adjunkter.
Det finns också en tendens att fler kvinnor än män jobbat mer än ordinarie arbetstid.
– Förklaringen kan vara att kvinnor finns mer inom undervisningstunga miljöer.
Visstidsanställda mindre berörda
Personer med tidsbegränsade anställningar verkar inte ha varit lika pressade.
– Det är lite överraskande att det inte är de med tidsbegränsade anställningar som jobbat mest extra. Detta även om knappt 60 procent av dem uppger att de arbetat mer än sin ordinarie tid, att jämföra med 70 procent bland dem som har en tillsvidareanställning. Förklaringen utifrån resultaten från enkäten kan vara att de med tidsbegränsade anställningar oftare jobbar med forskning än med undervisning, säger Robert Andersson.
Det saknas direkt jämförbara undersökningar för ett vanligt år men SCB:s arbetstidsundersökning 2019 visade att en professor arbetade i genomsnitt närmare 49 timmar per vecka.
Få fick kompensation
Anmärkningsvärt få uppger i enkäten att de fått ersättning eller kompensation för att de arbetat mer än ordinarie arbetstid. Åtta av tio uppger att de inte fått någon ersättning alls.
– I fritextsvaren framgår det lite uppgivet att man tar för givet att man måste jobba mer och att man inte får någon ersättning för det.
I fritextsvaren framkommer också kommentarer om att detta inte är något speciellt för 2020 och de förhållanden som rått på grund av pandemin.
Robert Andersson menar att SULF:s enkät pekar på ett systemfel.
– Lärosätena sköter inte systemet med årsarbetstid, så det är oklart när det egentligen blir övertid. Om nya arbetsuppgifter läggs på den anställde dokumenteras det inte och skrivs inte in i tjänstgöringsplanerna. Det gör att det är svårt att få ut ersättning, säger han.
Doktoranderna drabbade
SULF har i enkäten också frågat om doktorandernas situation.
– Tre fjärdedelar uppger att de påverkats av pandemin, men bara en knapp femtedel tror att de kommer att få förlängning om de inte blir färdiga i tid. Detta trots att lärosätena sagt att de kommer att ordna förlängning om det behövs. Det här är en fråga som måste hanteras skyndsamt, här behöver lärosätena bli bättre på att kompensera doktoranderna och bli tydligare med informationen.
Den färdiga rapporten ska komma till hösten.
– Då planerar vi i SULF också aktiviteter kring den. Och nästa år ska vi diskutera det centrala arbetstidsavtalet för lärare och doktorander, säger Robert Andersson.
