Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

KI vill ändra lagen för att pröva doktorander

KI uppmanar till en ändring av antagnings­reglerna för doktorander för att möjliggöra en sådan process som UKÄ slog ner på efter Universitetslärarens avslöjande om skuggdoktorander 2017.

11 februari, 2020
Kajsa Skarsgård

Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan Karolinska institutet, KI, ändrade sin antagningsprocess för doktorander efter att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, kritiserat lärosätet för brott mot både högskolelagen och -förordningen.
I sitt inspel till forskningspropositionen menar KI nu att en förenkling av antagningsreglerna för doktorander är en av fyra regeländringar som behövs ”för att Sverige ska behålla sin ledande position inom medicinsk forskning”.

Dels vill KI att det ska vara möjligt att låta presumtiva doktorander göra en kortare praktikperiod innan antagning, vilket lärosätet hade ett system för tidigare men som UKÄ konstaterade var i strid med rådande regler och en så kallad skuggdoktorandsituation.
Dels vill KI ändra högskolelagen så att inte alla sökande till en doktorandplats behöver behörighetsgranskas innan ett urval görs.

Robert Harris

Har utökat handläggningen
KI får omkring 8 000 doktorandansökningar årligen och sedan UKÄ krävt att alla ska behörighetsgranskas har KI behövt utöka handläggningen från en halvtidstjänst till tre heltidstjänster.
– Nu för tiden får vi många ansökningar och från män­niskor som har fel bakgrund och då är det ineffektivt att behöva behörighetsgranska dem. Sam­ma personer kommer i slutändan att väljas ut, oavsett om alla sökande behörighetsgranskas eller bara de 15 som handledaren väljer i ett första urval, säger Robert Harris som är vicerektor för forskarutbildning vid KI.

UKÄ:s chefsjurist Christian Sjöstrand berättar att lagrummet som styr i frågan är samma som för antagning till annan högskoleutbildning. Han säger också att det bakomliggande resonemanget haltar något när det gäller antagning till forskarutbildningen där det oftast handlar om enstaka tillgängliga utbildningsplatser.

Jens Hjerling Leffler

Anser att processen försämrats
En av dem som menar att den nya, regelrätta antagningsprocessen vid KI är sämre än den tidigare är forskargruppsledaren Jens Hjerling Leffler. Han är även ledamot i Sveriges unga akademi, som i sitt inspel till forskningspropositionen också efterfrågar lagliga förutsättningar för prov­anställning av doktorander.
– Min första doktorand rekryterade jag från Brasilien, det hade jag inte vågat om jag bara hade fått förlita mig på pappers­dokument och en Skypeintervju. Nu kommer det att bli mer intern­rekrytering på KI, säger han.

Robert Harris menar att redan kända sökande har en liten fördel om två lika starka kandidater står mot varandra, men att den nya antagningsprocessen efter en inkörningsperiod nu ändå är lika bra som innan och att det har blivit ett större fokus på stöd till dem som rekryterar doktorander.

Doktorandombudet vid KI, Åsa Samuelsson Ökmengil, hör både positiva och negativa omdömen om hur antagningen till KI har förändrats.
Från sin horisont har hon tydligare också sett problematiken med den tidigare prövoperioden för doktorander, bland annat att många upplevde att de hade utlovats en plats trots att de testades och inte var antagna. Personer som finansierades med strikt fyraåriga stipendium från Kina fick dessutom se sina medel börja förbrukas innan den faktiska doktorandtiden börjat.

Åsa Samuelsson Ökmengil

Olika åsikter om prövotid
Åsa Samuelsson Ökmengil nämner att det på institutionerna nu används andra sätt för att skapa sig en bild av de sökande, till exempel arbetsprover, både på distans och genom kortare besök till KI.
– Det är ett stort åtagande och man vill vara säker på att man rekryterar rätt, samtidigt är det en utbildning och doktoranden måste kunna få växa.

Sveriges förenade studentkårer skriver kritiskt om prövotider för doktorander i sitt inspel till forskningspropositionen och lyfter fram skuggdoktorander som en särskilt utsatt grupp i akademin.

I samband med Universitets­lärarens granskning av KI uttryckte SULF att det är oacceptabelt med en prövoperiod för doktorander och att det aldrig kan ligga i doktorandens intresse att provanställas då hen ändå kan avluta sin doktorandutbildning när hen vill.

Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, kommer inte att ta upp eller driva frågan om prövotider för doktorander, meddelar dess ordförande Astrid Söderberg Widding, rektor vid Stockholms universitet.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv