Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ny skjuts i utvecklingen av högskolepedagogik

UKÄ föreslår en nationell strategi för högskolepedagogisk utveckling och en ny forskarskola för att förbättra utbildningskvaliteten och lärarnas status.

10 februari, 2020
Kajsa Skarsgård

I ett drygt år har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, på uppdrag av regeringen kartlagt hur det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet ser ut i Sverige. Bilden UKÄ nu presenterar, visar ett område utan nationell reglering eller strategi, där utvecklingen är spretig. Det finns exempel på bra lokala satsningar och lösningar på problem, men det saknas bland annat systematiserat erfarenhetsutbyte mellan lärosätena.

Birgitta Bergvall Kåreborn
Foto: Tomas Bergman

Birgitta Bergvall-Kåreborn är rektor vid Luleå tekniska universitet och ordförande i arbetsgruppen för högskolepedagogik och lärande inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. Hon säger att gruppen delar UKÄ:s bild och lyfter bland problemen också fram lärarrollens låga status och bristen på tid för pedagogisk utveckling för lärare.

Vill kunna testa nytt
Nästan hälften av lärosätena i kartläggningen gjorde inte heller någon koppling mellan sitt pedagogiska utvecklingsarbete och kvalitetssäkringssystemet. Därför är hon väldigt positiv till UKÄ:s förslag att låta SUHF ta fram en nationell strategi för det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet.
– Precis som SUHF har tagit fram ett ramverk för kvalitetssäkring av forskning skulle vi kunna ta fram en strategi för högskolepedagogisk utveckling, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.

Med rekommendationer från SUHF bibehåller lärosätena sitt lokala rörelseutrymme, något hon menar är särskilt viktigt inom pedagogiken där man vill kunna testa nya saker.

”Sverige ligger dåligt till”
Även om hon håller med UKÄ om att det behövs mer nationell samordning är hon mer avvaktande till förslaget att ge Universitets- och högskole­rådet, UHR, i uppdrag att främja den högskolepedagogiska utvecklingen och fungera som ”en samlande kraft och ett forum för erfarenhetsutbyte”. Beroende på hur ett sådant uppdrag specificeras menar hon att det finns en risk att UHR kringskär lärosätenas autonomi på ett sätt som inte skulle gynna arbetet lokalt.

Mer forskning, till exempel genom förslaget på en ny nationell forskarskola, är hon där­emot klart positiv till.
– Vi vet att Sverige ligger väldigt dåligt till vad gäller forskning på det högskole­pedagogiska området och det är självklart att forskning behövs för att höja kvaliteten.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv