Vetenskapsrådet har i Forskningsbarometern 2019 kartlagt Sveriges forskning i internationell jämförelse. Årets Forskningsbarometer är den tredje i ordningen, nästa är planerad till 2021.
De viktigaste resultaten i rapporten är att Sverige ligger i topp fem bland OECD-länderna i fem av sex undersökta kategorier, däribland totala utgifter för forskning och utveckling, FoU, företagens utgifter för FoU och högskolesektorns utgifter för FoU, samtliga som andel av BNP. Sverige är också bland de fem bästa i OECD när det gäller antal forskare per tusen invånare och antal publiceringar per tusen invånare.
Men när det gäller citeringsgenomslag ligger Sverige inte lika bra till, på plats 13 i världen.
– Sverige är i internationell jämförelse ett väldigt forskningsintensivt land. Däremot ligger vi alltså inte i topp fem när det gäller citeringar, men vi ligger över världsgenomsnittet. Vi presterar bra, vi är duktiga i Sverige, men andra länder presterar bättre, säger Gustav Hansson.
Rapporten har inte någon förklaring till varför Sverige ligger sämre till gällande citeringar.
– Bilden är komplex vilket gör det svårt att förklara skillnader i citeringsgenomslaget. Det råder ingen perfekt samvariation mellan faktorer som utgifter, och forskningspersonal per capita, och citeringsfrekvensen.
Etablerade universitet dominerar
I den svenska högskolesektorn dominerar de så kallade breda, etablerade universiteten och fackuniversiteten stort inom forskningen. De förstnämnda står för hälften av antalet publicerade artiklar, fackuniversiteten för närmare en tredjedel. Högskolor och nya universitet står för bara fyra procent vardera.
– Men det är intressant att högskolorna och de nya universiteten har haft en mycket stor ökning av sina publiceringar; högskolorna har under tioårsperioden 2007–2017 ökat 132 procent, säger Gustav Hansson.
Han sammanfattar:
– Jag tror att Forskningsbarometern är intressant för många inom högskoleområdet, den kan vara ett underlag för vidare diskussion om forskningssystemet och forskningspolitiken.
