SULF-rapporten Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press är en enkätstudie som undersöker förekomsten av negativ stress kopplad till it-användning. Men svaren blev delvis andra än förväntat.
– Vi ställde frågor om it-tillgänglighet men vi tycker att vi delvis fick svar på andra frågor, säger Mari Willart, ombudsman på SULF, som har skrivit rapporten.
De 3 925 separata frisvaren på enkäten visar att it-stress, krav på tillgänglighet och it-systemtrassel är problem, men att det är arbetsbelastningen som är det största problemet.
Det är alltså svårt att skilja it-stress från annan stress.
– Det stora problemet är medlemmarnas höga arbetsbelastning. Det är ett problem på kort sikt, det vill säga att man akut blir utsatt för mycket stress. Och det är ett problem på lång sikt. Om man jobbar för mycket och ständigt lever under stressade förhållanden och inte får nödvändig återhämtning leder det lätt till ohälsa, säger Mari Willart.
Bara en av tio känner till policy
Bland resultaten märks att två tredjedelar av de medlemmar som svarade på enkäten känner sig stressade. Fyra av tio känner sig stressade av kraven på tillgänglighet, att det finns outtalade eller uttalade krav på att svara på e-post, sms och mobil på kvällar, helger och semester, från både studenter, kollegor och chefer. Nästan hälften anser att it-tillgängligheten går ut över andra arbetsuppgifter; det upplevs som om it-tillgängligheten går först.
För att klara sig utvecklar personerna individuella strategier. Detta eftersom det ofta är dåligt stöd från ledningen hur man ska hantera it-stress.
– Bara en av tio känner till arbetsgivarens policy för it-tillgänglighet. Det vanligaste skälet till att man inte känner till policyn är att det inte finns någon, säger Mari Willart.
Mer forskning = mindre stress?
På samma gång som majoriteten är stressade av sin arbetssituation finns det en grupp som anser sig ha en god arbetsmiljö och inte upplever arbetsbelastningen som ett problem.
– Alla är ju inte stressade och man kan ställa sig frågan varför är de inte det? Det finns anledning att tro att de som inte känner sig stressade är de som har mer forskning i sin tjänst.
Enligt rapporten gör tid avsatt för forskning det möjligt för individen att få kontroll över arbetssituationen. Ju mer forskning i tjänsten desto bättre kontroll, och ju mer undervisning i tjänsten desto mindre kontroll över arbetssituationen.
– Vi upptäckte att om man har mycket forskning i årsarbetstiden är det en buffert för att klara av sina övriga arbetsuppgifter. Och har man ingen forskningstid har man kanske en helt orimlig arbetsbelastning.
Ytterligare en anledning till att en del inte känner sig stressade kan vara att de har en bättre arbetsmiljö.
– Det finns lärosäten eller delar av lärosäten där man jobbar aktivt med de här frågorna. De har en fungerande dialog med de anställda om arbetsmiljön och har exempelvis lyckats lösa problemen med teknikstrul.
”Osynliga” arbetsuppgifter
SULF för i rapporten fram ett antal förslag på åtgärder som att höja ersättningen för utbildning och ta bort produktivitetsavdraget.
– Om vi tittar på arbetsbelastningen så handlar det om att staten måste skjuta till medel för att stoppa urholkningen av resurser.
Vidare föreslår SULF att alla arbetsuppgifter synliggörs – många arbetsuppgifter är ”osynliga”, de finns inte i årsarbetstiden.
– Det är en arbetsgivarfråga att man har tillräckliga resurser i förhållande till det arbete som ska utföras. Får man inte de ekonomiska resurserna måste arbetsgivaren skära i arbetsuppgifterna. Det är inte den enskilde anställde som ska lösa det, genom att till exempel arbeta på sin fritid.
SULF anser också att det behövs bättre teknik och teknikstöd och det måste finnas rutiner för när lärare och forskare ska var tillgängliga. Det är också nödvändigt med ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete.
– Arbetsmiljöfrågorna måste tas på allvar av arbetsgivaren. Man måste lösa frågor som att inte it-systemen fungerar eller att det inte finns support. Sådant är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som arbetsgivaren ska jobba med. Där uppfattar jag av svaren vi fått på enkäten att det finns stora brister.
”Situationen är inte hållbar”
SULF kommer att använda den här rapporten i det fortsatta arbetet.
– Vi vill naturligtvis väcka debatt kring dessa frågor. Den här rapporten kommer att presenteras och diskuteras på ett seminarium i Almedalen till sommaren. Förbundsstyrelsen kommer också att tillsätta en fokusgrupp som ska välja ut vilka arbetsmiljöfrågor vi ska prioritera att jobba vidare med. Vi kommer även att undersöka om det finns goda exempel som vi kan visa fram.
De frågor som tas upp i rapporten är prioriterade frågor för förbundet.
– Det här är en början, vi kommer inte att släppa det här. Arbetssituation för många medlemmar är inte långsiktigt hållbar, säger Mari Willart.
