EU-valet får stor betydelse för forskning och utbildning

Under nuvarande mandatperiod har fokus i arbetsgruppen för forskningsfrågor i Europaparlamentet varit på att utvärdera forskningsprogrammet Horisont 2020 och förhandla fram det nya, Horisont Europa, för åren 2021–2027. Parlamentet väntas rösta igenom delar av ramprogrammet innan nya ledamöter väljs i det kommande valet.
Den enda svensken i arbetsgruppen, vilken ligger under utskottet för industrifrågor, forskning och energi, har varit Jakop Dalunde (MP), men bland de ordinarie ledamöterna i utskottet finns även Fredrick Federley (C).

Jakop Dalunde berättar att utskottet, och framför allt dess arbetsgrupp för forskningsfrågor, under nästa mandatperiod kommer att spela en viktig roll i detalj­utformningen av underfonder i Horisont Europa, att säkerställa att kommissionen implementerar forskningsprogrammet så som parlamentet avsett och i utvärderingen efter halva perioden.
Han har under sin tid i parlamentet jobbat aktivt med att fånga upp svenska lärosätens och forskningsaktörers perspektiv, men uppmanar dem att bli bättre på sitt påverkansarbete i parlamentet.
– Jag vågar påstå att i resten av Europa är man mer van att inte bara fokusera på sina egna länders ledamöter. Det gäller att utöva påverkan på de som ansvarar för frågor som är viktiga för Sverige, även om det är en portugis eller en polack, säger Jakop Dalunde.

Utbildningssamarbeten allt högre på agendan
Denna mandatperiod har inte Sverige haft någon ledamot i utskottet för kultur och utbildning, som bland annat driver på för att höja budgeten för Erasmus plus till omkring 500 miljarder kronor 2021–2027 från kommissionens förslag på 300 miljarder kronor.

Rickard Eksten, Bryssel­representant för nätverket Lärosäten Syd, påpekar att EU:s regeringschefer allt oftare lyfter fram betydelsen av samarbete inom utbildning för att möta samhällsutmaningar och hoppas på svensk närvaro i utskottet för utbildning efter valet.
Han understryker vikten av fortsatt starkt svenskt engagemang i utskottet för forskning liksom att budgetutskottet är en viktig plattform med makt över forsknings- och utbildningsbudgetar.
– Lärosäten Syd efterfrågar större tydlighet från kandidaterna inför valet vilka utskott de ämnar söka sig till, säger Rickard Eksten.

Av kandidaterna som svarat på Universitetslärarens enkät (se nedan) har Fredrick Federley (C) och Sara Skytte­dal (KD) uttalat intresse för forskningsutskottet, ingen har gjort det för utbildnings­utskottet.
Enligt sina valmanifest vill Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna satsa mer på forskning och nämner särskilt dess roll för att kunna möta klimatförändringarna.
Sverigedemokraterna vill bara se forskningsprojekt på EU-nivå när det ger ett mervärde till nationell forskning, och nämner till exempel miljö­frågor, dock inte klimatet.
Vänsterpartiets och Feministiskt initiativs manifest nämner inte forskning. Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna hade i skrivande stund inte presenterat sina valplattformar.