Är anställningen som FoU-praktikant på fyra till sex månader, för rekryterade men ännu inte antagna doktorander, bara en förberedelsetid inför antagningsseminariet eller också en prövotid?
Universitetsläraren visade i sin granskning av Karolinska institutet, KI, att ansvariga representanter för lärosätet och för fackförbundet Naturvetarna beskrev anställningen även som prövotid. I en annons för en doktorandtjänst stod att sex månaders prövotid skulle tillämpas innan registreringen som doktorand.
Hänvisar till tidigare beslut
Men i sitt svar till UKÄ undviker KI helt att nämna denna fråga.
I stället hänvisar KI bara till tidigare tillsynsbeslut där slutsatsen varit att viss förberedelsetid innan antagningen är tillåten. KI lyfter också fram att man har en tydlig process för antagningen, vilket UKÄ konstaterat är viktigt för att undvika att skapa falska förhoppningar hos den som aspirerar på att bli doktorand.
Att UKÄ tidigare slagit fast att det inte finns något lagligt utrymme för att ha prövotid för doktorander, att det är ett slags skuggdoktorandsituation och att det är det som tillsynens fråga kretsar kring, ignorerar KI i sitt svar.
Nu kommer UKÄ antingen att fatta beslut i tillsynsärendet med befintligt underlag eller skicka ytterligare frågor till KI att svara på.
”Bara några veckors förberedelser”
Huruvida det verkligen behövs upp till sex månader för att skriva en individuell studieplan och invänta antagningsseminariet, vilket brukar hållas två gånger per termin, blir sannolikt en del i UKÄ:s bedömning.
En person vid KI som kontaktade Universitetsläraren efter avslöjandet, menar att förberedelserna för seminariet bara tar några veckor och att resten av tiden handlar om att lära känna forskningsgruppen och det jobb man ska göra. De allra flesta FoU-praktikanter hen känner till passerade efter det antagningsseminariet utan problem, men i hens fall blev det stopp.
Debatt om behovet av prövotid
I debatten på sociala medier som följde av Universitetslärarens avslöjande argumenterade vissa personer för att det behövs prövotid för doktorander för att det i princip är omöjligt att avskeda en doktorand när hen väl har antagits.
Det argumentet lyfte också lärosäten 2006 när dåvarande Högskoleverket utredde problematiken med skuggdoktorander. Myndigheten kom fram till att den lagliga möjligheten att dra in resurserna för en doktorand redan finns och tittade ett par år senare närmare på hur detta görs och bör göras vid lärosätena.
Den individuella studieplanen, ISP, är det juridiskt bindande dokument som lärosätet behöver hänvisa till för att hävda att en doktorand åsidosatt sina åtaganden.
– Det handlar om doktorandens rättssäkerhet. Gör man en slarvig ISP så får man ta konsekvenserna för då kan man ju inte dra in resurserna för doktoranden. Lärosätena har blivit mer medvetna om vikten av en utförlig ISP, säger Christian Sjöstrand som är chefsjurist vid UKÄ.
Ny utredning kan ge nya ställningstaganden
Nästa år kommer UKÄ att på nytt kartlägga problematiken med skuggdoktorander och undersöka vilka lösningar lärosäten och doktorandrepresentanter vill se. Det skulle då kunna hända att UKÄ omprövar sitt ställningstagande om att prövotid för doktorander inte bör införas.
Men oavsett vad som tycks i frågan skulle det behövas en ändring av högskolelagen för att göra en prövotid tillåten.
UKÄ välkomnar också anmälningar från personer som anser sig ha varit skuggdoktorander, fast flaggar för att det kan vara svårt att bevisa, inte minst när det saknas dokumentation och när ord står mot ord.
– Men skuggdoktorandfrågan är bland de viktigaste rättssäkerhetsfrågor vi har och när vi fattar beslut blir det principiella uttalanden som också ska vägleda andra lärosäten, säger Christian Sjöstrand.
