Av 47 lärosäten i Sverige hade förra året bara 21 stycken ett dokument som reglerar språkvalen inom verksamheten, enligt Språkrådets nya rapport Språkpolitik vid svenska högskolor och universitet.
– Alla är överens om att svenskan är huvudspråk och förvaltningsspråk, men det finns olika sätt att till exempel hantera frågan om mötesspråk och språkvalet i avhandlingars sammanfattningar, säger rapportförfattaren Susanna Karlsson som numera arbetar som lektor i svenska vid Göteborgs universitet.
Internationalisering likställs nästan alltid med engelska, vilket kan missgynna forskare som har publicerat sig på andra världsspråk, som spanska och arabiska. Södertörns högskola är ett av få lärosäten som i sin språkpolicy inte bara utgår från internationaliseringsperspektivet utan också från ett flerspråkigt Sverige och uppdraget med breddad rekrytering.
Klubbade policy 2010
Susanna Karlsson lyfter fram KTH:s språkpolicy som en bra förebild för att den även tar upp språkets betydelse för den sociala integrationen på arbetsplatsen, liksom nödvändigheten av svenska för viss meritering och ledningsuppdrag. KTH:s strävan är att alla tillsvidareanställda ska behärska svenska.
När KTH klubbade sin språkpolicy 2010 bildades samtidigt en fakultetsvald språkkommitté för att implementera den. Sedan dess har terminologiarbetet vid lärosätet stärkts genom att alla avhandlingar sammanfattas på svenska och docentföreläsningar hålls på svenska.
Studenter har fått utrymme för fria kursval så att de vid behov kan välja språkkurser, och utbudet av dessa har ökat för både studenter och personal.
Nu driver språkkommittén att KTH ska anställa en översättare för att samordna det stora behovet av professionella översättningar av intern och extern kommunikation.
– Att vi är en brett sammansatt grupp som är vald av fakultetsrådet gör att våra rekommendationer används och att vi kan få upp språkfrågor i de beslutande organen, säger språkkommitténs ordförande, professor Viggo Kann.
