Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Professorer kräver: Gör om prorektorsvalet i Lund

Valet av prorektor måste göras om. Det anser en majoritet av professorerna vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som i en skrivelse till styrelse och ledning protesterar mot hur valet genomförts.

4 oktober, 2017
MarieLouise Samuelsson
Studenter utanför Lunds universitet
För första gången har Lunds universitet hämtat en prorektor utifrån. Rekryteringen krävde avsteg från gällande riktlinjer. Foto: Mikael Risedal

I förra veckan utsågs Sylvia Schwaag Serger, direktör vid Vinnova, till ny prorektor i Lund, vilket bland annat uppmärksammats i Sydsvenskan. Processen får kritik från Universitetskollegiet, UK.
– UK samlar ett tvärsnitt av lärare, övrig personal och studenter och ska enligt universitetets arbetsordning spela en uttalad roll i valet av ny prorektor. Trots det har UK helt marginaliserats, säger Mats Benner, professor vid företagsekonomiska institutionen och UK:s talesperson i styrelsens beredningsgrupp.

 Han påpekar bland annat att UK:s önskan om flera kandidater att välja bland ignorerats:
– Om vi förstår det hela rätt fanns bara en kandidat i mitten av maj och på nästan fyra månader har beredningsgruppen inte – trots uttalade löften – lyckats skaka fram ytterligare någon trovärdig kandidat, trots att flera än 20 hade nominerats och otaliga andra borde finnas. Dessutom har beredningsgruppen under stor brådska genomfört en så komplicerad procedur som att kalla denna enda kandidat till professur, säger Mats Benner.

Ingen sedvanlig utlysning
Att Sylvia Schwaag Serger blev beredningsgruppens kandidat innebar att Lunds universitet för första gången utsåg en extern prorektor. Eftersom prorektor är ett förtroendeuppdrag (med treårig mandatperiod) förutsätts anställning vid universitetet, alltså måste Schwaag Serger anställas. Vilket ledde till något så ovanligt (unikt?) som att styrelsens ordförande Jonas Hafström gav uppdrag om sakkunnigprövning, och då sedvanlig utlysning i konkurrens inte kunde tillämpas såg styrelseordföranden till att Schwaag Serger ”kallades” till en professur.

Kallandeförfarandet ska enligt de riktlinjer som Lunds universitet tagit fram tillämpas ytterst restriktivt, som att snabbt kunna slå till och rekrytera någon svåråtkomlig ”forskarstjärna” som fakulteten föreslår.
Men för att kunna anställa prorektorskandidaten blev universitetsledningen ”tvungen” att runda de egna riktlinjerna.
Sakkunnigbedömningen visar visserligen att Schwaag Serger är professorskompetent, men att ”den vetenskapliga meriteringen inte har samma profil som är normalt i professorsärenden” och att ”den pedagogiska meriteringen vad gäller bredd och pedagogiskt utvecklingsarbete är väsentligt svagare än vad som är normalt i professorsärenden”.

Kallandet missbrukat
I förutnämnda protestskrivelse som initierades av professor Mats Alvesson och som i dagarna kommer att överlämnas till styrelse och ledning, menar Ekonomihögskolans professorer att det som hänt är att missbruka kallandet och framhåller att det finns gott om docenter vars ansökningar aldrig prövats och vars vetenskapliga och pedagogiska meriter vidare överstiger Schwaag Sergers.
Vidare påminner man om att Lunds universitet har cirka 800 professorer: ”det vore otroligt om inte en enda av dem har den kompetens som krävs för prorektorsuppdraget”.

Mats Benner, Universitetskollegiets representant, menar att alltsammans ger ett intryck av oföretagsamhet och vårdslöshet, vilket skadar universitetets trovärdighet.
– Personligen ser jag den enda lösningen för framtiden att universitetskollegiet får direkt representation i valprocessens alla led för att säkra legitimitet och förtroende.

Ovanligt anställningsärende
Fredrik Andersson, rektor vid Ekonomihögskolan, var den som fick styrelseordförandens uppdrag att inhämta sakkunnigbedöming av Sylvia Schwaag Serger.
– Det var ett ovanligt anställningsärende, eftersom det startades och drevs på grund av rekryteringen av ny prorektor och inte skulle ha startats och drivits annars.

Han framhåller att sakkunniggranskningen visserligen skedde med snäva tidsmarginaler, men att den var grundlig och inte alls något hafsverk.
– Jag har inte känt mig pressad (av styrelsen) på något illegitimt sätt. Vi är en del av universitetet som behöver en ledning och då finns det inga skäl att kasta grus i rekryteringsmaskineriet med procedurargument givet att jag ser hanteringen och bedömningen som sund, vilket jag gör.

Rektor ser tre problem
Rektor Torbjörn von Schantz ser främst tre problem med processen: Att universitetet aldrig tidigare rekryterat prorektor utifrån, att det bara blev en kandidat, samt att det uppfattats som att Sylvia Schwaag Serger fick en gräddfil till en professur.
– Beredningsgruppen och styrelsen fick helt enkelt vara flexibla med tanke på att det var vatten som vi tidigare inte har vistats i och hade ingen beredskap för en sådan här process.

Torbjörn von Schantz är mycket nöjd med valet av prorektor, men har samtidigt stor förståelse för det interna missnöjet med processen och kritiken från Universitetskollegiet.
– Sedan är frågan hur vi ska förena berättigat behov av att inte offentliggöras som sökande i ett tidigt skede, med kravet på insyn i den här sortens processer.

MarieLouise Samuelsson

Möjligheten att kalla professorer infördes i högskoleförordningen genom den så kallade autonomireformen som trädde i kraft 1 januari 2011. Kallelseförfarandet innebär att lärosätet kan undvika en långdragen anställningsprocess och i stället direkt anställa en person med lämpliga kvalifikationer.

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv